Stockholms Estetiska Gymnasium

Stockholms Estetiska Gymnasium startade 1999. Dess ursprung var estetiska programmet på Skytteholmsgymnasiet i Solna. När Solna kommun beslutade att lägga ner programmet tog engagerade lärare och elever initiativet till att starta en friskola med samma inriktning. Då såväl personalens som elevernas engagemang var starkt i bildandet av den nya friskolan beslutades det att skolan skulle drivas i formen av en ekonomisk förening med en demokratisk organisation. Elever och skolpersonal skulle gemensamt äga och driva skolan. Och för att visa att man verkligen menade allvar gällande elevernas inflytande beslutades att eleverna skulle ha majoritet i styrelsen.

Stockholms Estetiska Gymnasium är en friskola som ägs och drivs av elever och skolpersonal gemensamt. Skolan drivs i formen av en ekonomisk förening och i styrelsen är eleverna i majoritet. Det innebär att inga viktiga beslut om skolan fattas utan elevernas samtycke och man har byggt upp en mötesstruktur för att underlätta att varje elev som vill ska kunna göra sin röst hörd och påverka. Upplägget innebär att eleverna har ett mycket stort inflytande över skolan och dess verksamhet men även ett stort ansvar.

Skolans styrelse

Stockholms Estetiska Gymnasium är en friskola som ägs och drivs av elever och skolpersonal gemensamt. Skolan drivs i formen av en ekonomisk förening och i styrelsen är eleverna i majoritet. Det innebär att inga viktiga beslut om skolan fattas utan elevernas samtycke och man har byggt upp en mötesstruktur för att underlätta att varje elev som vill ska kunna göra sin röst hörd och påverka. Upplägget innebär att eleverna har ett mycket stort inflytande över skolan och dess verksamhet men även ett stort ansvar.

Stockholms Estetiska Gymnasium startade 1999. Dess ursprung var estetiska programmet på Skytteholmsgymnasiet i Solna. När Solna kommun beslutade att lägga ner programmet tog engagerade lärare och elever initiativet till att starta en friskola med samma inriktning. Då såväl personalens som elevernas engagemang var starkt i bildandet av den nya friskolan beslutades det att skolan skulle drivas i formen av en ekonomisk förening med en demokratisk organisation. Elever och skolpersonal skulle gemensamt äga och driva skolan. Och för att visa att man verkligen menade allvar gällande elevernas inflytande beslutades att eleverna skulle ha majoritet i styrelsen.

Det här innebär att eleverna idag deltar i alla beslut som gäller skolan. Detta innefattar exempelvis att besluta om frågor som berör hur den årliga budgeten på ca 20 miljoner kronor ska fördelas, arbetsmiljöfrågor och att tillsätta rektor.<br />

Skolans styrelse

I skolans styrelse sitter totalt sju ordinarie ledamöter. Fyra av dessa är elever och tre är lärare. För att få sitta i en ekonomisk förenings styrelse så måste man vara myndig, det vill säga minst 18 år. Därför är elevrepresentanterna i huvudsak elever som går i år tre. Men för att skola in och göra även de yngre eleverna delaktiga i styrelsearbetet så finns det ytterligare nio adjungerade styrelseledamöter. Dessa är yngre elever som deltar på lika villkor, får samma information och får ge uttryck för sina åsikter. Enda skillnaden är att när det kommer till omröstning så får de inte rösta. Men styrelsen fattar oftast sina beslut i konsensus vilket innebär att det sällan går till omröstning, vilket förstärker känslan av att man faktiskt även som adjungerad kan vara med och påverka styrelsens beslut.

Totalt går ca 230 elever på skolan och alla kan inte vara med i styrelsearbete. Därför har man byggt upp en mötesstruktur för att alla som vill ska kunna göra sin röst hörd och kunna påverka.

Olika mötesformer

I skolans styrelse sitter totalt sju ordinarie ledamöter. Fyra av dessa är elever och tre är lärare. För att få sitta i en ekonomisk förenings styrelse så måste man vara myndig, det vill säga minst 18 år. Därför är elevrepresentanterna i huvudsak elever som går i år tre. Men för att skola in och göra även de yngre eleverna delaktiga i styrelsearbetet så finns det ytterligare nio adjungerade styrelseledamöter. Dessa är yngre elever som deltar på lika villkor, får samma information och får ge uttryck för sina åsikter. Enda skillnaden är att när det kommer till omröstning så får de inte rösta. Men styrelsen fattar oftast sina beslut i konsensus vilket innebär att det sällan går till omröstning, vilket förstärker känslan av att man faktiskt även som adjungerad kan vara med och påverka styrelsens beslut.

Totalt går ca 230 elever på skolan och alla kan inte vara med i styrelsearbete. Därför har man byggt upp en mötesstruktur för att alla som vill ska kunna göra sin röst hörd och kunna påverka.

Olika mötesformer

Alla klasser genomför klassråd en gång i veckan. Där diskuteras frågor som berör klassen och skolan. Från klassråden kan man säga att det löper en röd tråd till övriga mötesformer och styrelsemötena på skolan. Diskussionen kan utmynna i att klassens representanter får i uppdrag av klassens övriga elever att ta upp någon specifik fråga på nästa styrelsemöte eller på något av de övriga möten som erbjuds. Man har nämligen ett rullande schema under terminerna med fyra olika mötesformer. En gång i veckan är tid avsatt för dessa möten. Det innebär att varje mötesform genomförs en gång per månad.

Det första mötet kallas för övergripande möte. På detta möte diskuteras mindre praktiska frågor som berör skolan och som inte är av den dignitet att styrelsen behöver fatta beslut om dessa. Vid detta möte deltar två representanter från varje klass samt för dagen all tillgänglig skolpersonal. Mötet har behörighet att fatta vissa beslut eller skjuta vidare frågan till skolans styrelse.

Den andra formen av möte kallas för Arbetslagsmöte. Detta är inte arbetslagsmöten i traditionell bemärkelse utan är ett möte kring respektive gren som skolan har – dans, musik och teater. Då samlas de lärare och de elever som är verksamma inom respektive gren och diskuterar och beslutar om frågor som berör deras gren på skolan. Varje gren har en egen budget att disponera över och diskussionerna kan exempelvis handla om vilka föreställningar man ska gå och se, om det behövs köpas in nya noter, instrument, lampor till scenen med mera.

Den tredje formen av möte kallas förberedande styrelsemöte. Då har elever och personal var sitt möte. På dessa möten går man igenom och diskuterar det kommande styrelsemötets dagordning, eleverna med sina styrelserepresentanter och personalen med sina. Alla elever på skolan som vill får delta vid dessa möten.

Den fjärde mötesformen är parallella personal- och elevmöten. Det innebär för personalen klassiska personalmöten där man bland annat diskuterar frågor som berör personalen men även andra frågor som eleverna inte ska vara med att diskutera exempelvis enskilda elevers problematik. Parallellt med detta kan även eleverna genomföra möten där man kan ta upp specifika frågor. Dessa möten brukar dock inte eleverna utnyttja idag.

Eleverna medverkar också i anställningsintervjuer när nya lärare ska rekryteras. Däremot är de inte inblandade i att diskutera anställningsvillkor, löner osv för enskilda lärare. I sådana frågor fungerar rektor som arbetsgivare. Skolan har kollektivavtal och följer arbetsmarknadens regler.

Naturligtvis varierar elevernas engagemang och deltagande i de olika påverkans- och beslutsmöjligheter som finns att tillgå. Vissa elever engagerar sig mycket och har en klar ambition att vara med och påverka medan andra nöjer sig med att delta i klassråden. Men skolan arbetar mycket aktivt för att få eleverna att ta tillvara på de möjligheter som finns och utveckla sin demokratiska kompetens. Redan när man söker in till skolan informeras man om hur man arbetar med elevinflytande på skolan. Vid höstterminens start går styrelsens elevrepresentanter ut till de nya förstaårseleverna och informerar om hur man kan delta och påverka i skolans beslutsfattande. De olika mötesformerna där eleverna kan ta upp frågor, stora som små, är även de upplagda på ett sätt så att det ska underlätta för alla att delta även om man kanske inte vill engagera sig i lika hög grad som de elever som sitter i styrelsen. Inskolningssystemet med många adjungerade styrelseledamöter är ytterligare exempel på hur skolan försöker underlätta för alla elever att engagera sig utifrån sina kunskaper och ambitioner.

För mer information om hur man arbetar på Stockholms Estetiska Gymnasium –<br />www.estetiska.se