Förebyggande insatser i skolan - norsk metautvärdering
I en stor metautvärdering som gjorts på uppdrag av Utdanningsdirektoratet och Social- og helsedirektoratet i Norge av Thomas Norddahl mfl. har man sammanställt resultat från en rad utvärderingar av program mot mobbning. Programmen har värderats och sorterats i tre nivåer.
Nivå 1. Programmen har inte i utvärderingar påvisade positiva resultat. Programmen på denna nivå har heller inte någon grund i teori eller beprövad erfarenhet. Vanligtvis saknas också strategier för hur en implementeringen bör genomföras. Programmen som sorterats till nivå ett lägger huvudsaklig vikt vid informationsspridning.
Nivå 2. Programmen har god teoretisk och praktisk grund att stå på. Man har också strategier för hur programmet ska implementeras. Dock har programmen inte bevisade positiva effekter. Vanligen beror det helt enkelt på att programmen inte är utvärderade. De kan också ha blivit utvärderade, men med för bristfällig metod för att effekter ska kunna konstateras.
Nivå 3. Programmen vilar på god teoretisk och empirisk grund. Man har en utarbetat plan för implementering. Programmen har utvärderats i vetenskaplig anda och har i dessa utvärderingar uppvisat positiva effekter. Kraven på utvärderingsdesign är omfattande. Bland annat ska utvärderingen omfatta en före och efterstudie som visar effekter av programmets införande. Det räcker inte med en efterstudie där respondent i efterhand uppger upplevelsen av något. Utvärderingen ska också laborera med flera variabler så att en kvalificerad diskussion om resultatet är möjlig.
Man kan konstatera att ett antal program uppfyller kraven på nivå två och tre samt att dessa modeller är av olika karaktär. Olweusprogrammet är på nivå tre. Detta program bygger på sanktioner av negativa beteenden och stort engagemang från vuxenvärlden. Men även program av annan karaktär som LP-modellen och Zero hamnar i denna grupp. Centralt i de programmen är att individens beteende relateras till den sociala omgivningen och att det är betingelser i omgivningen som ska ändras för att minska negativa beteenden. I den norska studien konstateras att således att det finns ett antal olika program som har effekt för att minska mobbning.
Rapporten lyfter fram ett antal program mot mobbning som har visat sig vara vad vi kallar evidensbaserade, program som har visat sig effektiva i arbetet mot mobbning. En central aspekt är själva implementeringen av programmen. I rapporten lyfter man fram ett antal kriterier för hur implementering bör ske. Vad som särskilt betonas är skolans egen analys av vilket program den behöver. En slutsats som dras är att om inte det tänkta arbetssättet mot mobbning är förankrat, så finns risken att programmen inte fungerar. Rapporten listar ett antal områden som är särskilt viktiga för framgångsrikt arbete mot mobbning, nedan följer en sammanfattning av dem.
Skolans behov ska styra
Vid val av program ska skolans behov styra, därför är kartläggning och analys betydelsefullt. Analysen måste tydliggöra på vilken nivå man tänker sig förändring. Fokus på skolnivå eller klassnivå ger olika val av program eftersom programmen har olika målgrupper. Vidare bör man vara medveten om att program som vänder sig till hela skolor kräver ett omfattande arbete med hela skolans personal. När program ska väljas bör man därför beakta vilka möjligheter skolan har att hantera olika program.
Ledning och övrig personal är viktiga
Skolans rektor är central som förändringsagent. Rektorn har det övergripande ansvaret och måste leda förändringsarbetet, vilket sedan länge är känt inom skolutvecklingsforskning. Men också kommunens andra tjänstemän är betydelsefulla då dessa kan ge stöd i implementeringsarbetet. Vidare har lärarna en nyckelfunktion. Därför är det avgörande att lärarna är väl bekanta med olika programs utgångspunkter. Det är också av stor vikt att lärarna delar den grundsyn som finns i det program skolan väljer att arbeta med. Det finns ytterligare grupper som är viktiga, tex. skolhälsovården. I ett antal program har externa instruktörer en ledande roll. Forskning visar alltså att man måste beakta ett brett spektrum av personalkategorier för lyckad implementering av såväl generella reformer som av specifika program.
Genomförande av implementering
Implementering av reformer och förebyggande program är något som måste föregås av en strategisk planering. Som vi såg ovan betonas analysen av nuläget, denna analys kan med fördel innefatta kompetensutvecklingsbehov. Vid förändringsarbete är just kompetensutveckling något som måste ges resurser. Såväl övergripande skolreformer som olika program innehåller värderingar och ställningstaganden kring hur människan lär och fungerar som social varelse. Är inte personal väl förtrogen med och har en positiv inställning till reformers eller programs teoretiska ställningstaganden försvåras implementeringsarbetet avsevärt. Hur förankringen ska gå till varierar beroende på karaktären av det som ska implementeras. I en rad program mot mobbning är pedagogiska reflektionsgrupper under ledning av utbildade instruktörer en metod.
Skolans samarbetskultur bör också stimuleras för att implementeringen ska underlättas. En viktig aspekt vid introduktion av nytt program är också att det någorlunda bör hänga samman med planer, program och mål som redan finns på skolan. Härvid bör också målsättningar och visioner med program artikuleras och stadfästas av skolans personal.
Programlojalitet är en nyckel till en framgångsrik implementering. Men beroende på programmens karaktär kan kravet på programlojalitet variera. I program av öppen karaktär är anpassning till den lokala skolans förutsättningar möjlig.
Utvärdering och långsiktighet
Utvärdering är viktigt, liksom i all annan utvecklingsverksamhet, här är det inte minst viktigt att skapa rutiner för kontinuerlig utvärdering och uppföljning. Studier har visat att skolor efter hand kan uppvisa "programtrötthet" och bristande kunskap i programmens idéer. Därför måste resurser avsättas för att konstant utbilda personal i programmet. Skolan bör ta fram strategier för hur programintentionen ska upprätthållas.
Fler alternativ