Yrkesvux

1. Vad är yrkesvux?

   Yrkesvux kallas den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som regeringen första gången aviserade i budgetpropositionen för 2009. Det rör sig om en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras.

2. Vem får delta i yrkesvux?

   Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux.

   Bestämmelser om urval enligt 3 § förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fastställer att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden.

3. Hur ansöker en kommun om statsbidrag för yrkesvux?

   Kommunen skickar in en ansökan till Skolverket, som administrerar och beslutar om statsbidrag till kommunerna. Ansökningshandlingar finns på Skolverkets webbplats.

   Ansökningshandlingar och information

4. Vilken typ av kurser kan ingå i yrkesvux?

   Kurser som kan ingå i yrkesvux är karaktärsämneskurser med yrkesinriktning. En del av satsningen riktas till utbildning i svenska kopplat till yrkeskurserna. Målgruppen för denna del är vuxna som inte har svenska som sitt modersmål, men som behöver en riktad språkutbildning för att öka möjligheten till arbete.

5. Kan en kommun få statsbidrag för lokala kurser?

   Nej, lokala kurser ingår inte i satsningen. I 1 § förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning står följande:

   "Med yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning avses i denna förordning sådan gymnasial vuxenutbildning som bedrivs enligt skollagen (1985:1100) och förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning och som består av en eller flera orienteringskurser eller av nationella kurser inom ämnen som i gymnasieskolan utgör yrkesämnen inom något annat nationellt program än estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet."<br />

6. Måste en kommun ha genomfört kurser motsvarande 800/1100/1300 verksamhetspoäng för att erhålla statsbidrag?

   Nej, statsbidraget utgår proportionellt i förhållande till antalet genomförda verksamhetspoäng.

   Kommunen kan också lägga ihop ämnen inom de tre statsbidragsnivåerna 800/1100/1300 verksamhetspoäng.

   Exempel: 600 poäng inom fordon och el = 37 500 kronor<br />300 poäng inom handel = 13 635 kronor<br />Statsbidrag utgår med 51 135 kronor.

7. Kan ett landsting ansöka om statsbidrag för yrkesvux?

   Nej, enligt nuvarande förordning kan ett landsting inte stå för en ansökan för yrkesvux. I 4 § förordning (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning står att statsbidrag lämnas till en kommun för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning. Hur man internt i kommunen väljer att lösa frågan om fördelning av beviljat statsbidrag är upp till varje kommun att besluta om.

8. Kan man anordna ett lärlingsliknande upplägg inom yrkesvux?

   Kommunen får förlägga utbildningsinslag till en arbetsplats i den omfattning de tycker är lämpligt och praktiskt genomförbart. Skolverket har valt att inte benämna detta upplägg för LIA eller APU eftersom de ofta är kombinerade med t.ex. ett visst antal timmar på en arbetsplats. Sådana krav finns inte inom ramen för yrkesvux, utan en kommun kan välja att genomföra något eller några kursmoment på arbetsplats. Begreppen finns dessutom inte inom kommunal vuxenutbildning. Det är alltså upp till varje utbildningsanordnare att besluta vilka delar av kursen och i vilken omfattning den ska förläggas till en arbetsplats.

   Det är viktigt att betona att det är lärare och rektor som ansvarar för att den studerande får en kvalitativ och rättssäker utbildning på arbetsplatsen. Samma regler gäller för bedömning, betygssättning och dokumentation som för övrig kommunal vuxenutbildning.

9. Kan kommunen bara söka för sådan utbildning som finns i den egna kommunens utbud?

   Nej, kommunen behöver inte själva anordna utbildingen utan den kan upphandlas av annan anordnare. Kommunen ansöker som enskild kommun eller i samverkan med andra kommuner för era medborgares behov - oavsett om ni själva anordnar eller upphandlar.

10. Ingår påbyggnadsutbildning, t.ex. bussförarutbildning i yrkesvux?

    Påbyggnadsutbildningar omfattas inte av yrkesvux, men när det gäller bussförarutbildningar bereder Utbilningsdepartementet för närvarande frågan. Om regeringen tar ett nytt beslut avseende t.ex. bussförarutbildningen kommer Skolverket att meddela kommunernas kontaktpersoner detta direkt.

11. Hur kommer redovisningen av de poäng som anordnats inom yrkesvux att gå till?

    I anvisningarna till ansökningshandlingarna framgår hur redovisning och uppföljning ska gå till. Senast den 15 december 2009 ska kommunen redovisa vilken volym av verksamhetspoäng som kommunen har genomfört inom de kurser som berättigar till statsbidrag. Om någon studerande har poäng som kommer att läsas under perioden 16-31 december 2009 får kommunen även medräkna dessa poäng.

    Av redovisningen ska bl.a. framgå vilka utbildningar/kurser som genomförts, vilka anordnare som anlitats samt antalet verksamhetspoäng och studerande. Skulle en kommun redovisa kurser som inte är berättigade till statsbidrag - det vill säga lokala kurser eller kurser som inte finns med i Skolverkets förteckning - kommer de att borträknas från totalen. Skolverket förutsätter att de kurspoäng som redovisas är sådana som genomförs från och med den 15 mars 2009 och framåt.

    Även delar av kurs kan redovisas - t.ex. om någon studerande påbörjat utbildning i en kurs som omfattar 200 poäng och bara 100 poäng genomförs under 2009. Däremot kan en kommun inte göra anspråk på att erhålla ersättning för "slutgenomförande" av en sådan kurs under 2010 med motivering att individen inte får slutföra sin utbildning om inte statsbidrag erhålles.

    Om ansökan har skett i samverkan med andra kommuner ska varje kommun redovisa sin andel samt den sammanlagda summan. Det är den sammanlagda summan som kommer att ligga till grund för beräkningen - men det är även av intresse för Skolverket att följa upp vad varje kommun har bidragit med i verksamhetspoäng.