Felaktiga påståenden om PISA

Bergström inleder sin ledarartikel i DN med att påstå att Skolverket anser att det fria skolvalet bör inskränkas. Skolverket har aldrig påstått eller på något sätt uttalat sig om att valfriheten ska inskränkas. Däremot har Skolverket i flera studier uppmärksammat att likvärdigheten i det svenska skolsystemet har sjunkit, och detta kan till viss del bero på det fria skolvalet.

I rapporten "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola" (2009) dras slutsatsen att den ökade valfriheten i kombination med en tilltagande boendesegregation, lett till ökad spridning mellan skolor. PISA 2009 bekräftar denna utveckling.

I samma rapport diskuteras att när det fria skolvalet infördes 1992 fanns förhoppningar om att effekten av boendesegregationen kunde brytas, men i realiteten har skillnaderna mellan skolor ökat. Det finns ett påtagligt samband mellan föräldrars socioekonomiska status och föräldrars benägenhet att välja skola till sina barn.

I artikeln ifrågasätts Skolverkets slutsatser om den försämrade likvärdigheten. Som belägg för detta pekar Bergström på att PISA-undersökningens mått för spridning i skolors socioekonomiska sammansättning har minskat mellan 2000 till 2009. En mer noggrann läsning av PISA-rapporten ger vid handen att detta inte är en statistiskt säkerställd förändring. Det går alltså inte att utifrån PISA-resultaten slå fast att det skett en förändring när det gäller skolors socioekonomiska sammansättning.

Men när det gäller skolsegregationen har detta belysts med betydligt bredare underlag i andra Skolverksrapporter. I rapporten "Vad händer med likvärdigheten i svensk skola" (2006) konstateras att skolsegregationen mätt utifrån socioekonomisk bakgrund har ökat med ca 10 procent mellan 1998 och 2004.

Dessutom menar Skolverket att detta mått inte kan ses isolerat när man diskuterar likvärdighet. Alla övriga likvärdighetsmått i PISA visar på en tydlig spridning i elevers resultat. Skillnaden mellan högpresterande och lågpresterande är större i Sverige jämfört med OECD.

Skillnaden mellan skolor har ökat över tid och dessutom syns ett allt starkare samband mellan elevers resultat och deras sociala bakgrund, till och med starkare än OECD genomsnittet. Detta är grunden för Skolverkets samlade bedömning att likvärdigheten har minskat.

Bergström menar att Skolverket strävar efter att förklara skolans resultat enbart utifrån bakgrundsfaktorer och att vi förnekar existensen av skoleffekter. Också detta är felaktigt. I PISA-rapportens avslutande kapitel diskuteras tänkbara förklaringar till utvecklingen, och flera av dessa tänkbara förklaringar är kopplade till skolan och undervisningen.

En sådan förklaring kan vara att en ökad individualisering i undervisningen har slagit över till att eleverna själva får ta ansvar för sin undervisning i form av eget arbete. Det innebär en förskjutning av ansvar från lärare till elev och från skola till hemmet.

I artikeln lyfts också en ökad invandring fram som en förklaring till de svenska resultaten i PISA Den förklaringen finns inget stöd för i PISA eftersom resultatförsämringen är stor också för de svenskfödda eleverna. Jämförs resultaten i läsförståelse för infödda elever (elever födda i Sverige med föräldrarna födda i Sverige) mellan 2000 och 2009 får vi en nedgång med 17 poäng vilket också är en statistiskt säkerställd nedgång.

Det hävdas också att Skolverket har uppfattningen att "ingen skola bör få vara bättre än någon annan" och att en sådan tanke är extrem och oförenlig med pedagogisk förnyelse. Skolverket har ingen sådan uppfattning.

Däremot är det Skolverkets hållning att likvärdigheten är ett centralt mål för svensk skola. Den hållningen tar sin grund i skollagens portalparagraf: "Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet, oavsett var i landet den anordnas." I skollagen står också: "En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen".

Slutligen, PISA är en internationellt erkänd och viktig studie med robust empiri. Det är viktigt och angeläget att den diskuteras. Med dessa klargöranden hoppas Skolverket att diskussionen fortsätter.

Helen Ängmo tf Generaldirektör Skolverket<br />Anita Wester projektledare PISA <br />Sverker Härd, chef enheten för resultatutvärdering