Alla elever ska erbjudas plats i gymnasieskolan

I sitt remissyttrande är Skolverket positivt till många av förslagen i gymnasieutredningen. Det gäller bland annat förslagen till programstrukturer, gymnasiegemensamma ämnen, införande av gymnasieexamen, skärpta behörighetsregler och tydligare gränssnitt mellan yrkes-, högskoleförberedande- och lärlingsprogram.

Preparandår till gymnasieskolan

Men Skolverket delar inte utredningens förslag att ersätta det individuella programmet med ett tionde år i grundskolan och individuella alternativ i gymnasieskolan. Istället föreslår Skolverket att alla elever som vill och behöver erbjuds ett preparandår i gymnasieskolan.
- Utredningens förslag är ologiskt. Elever som nästan klarar behörigheten ska hållas kvar i grundskolan, medan elever som inte alls bedöms klara att läsa på ett nationellt program går vidare till individuella alternativ i gymnasieskolan, säger Charlotte Wieslander, ansvarig på Skolverket.

Viktigt att möta något nytt

Skolverket anser att det blir svårt för elever att stanna i grundskolan där de redan misslyckats och att det är viktigt att de får möta något nytt.
- Annars finns risken att man tappar dem helt, att de inte går vidare till gymnasieskolan. För många av dem krävs lite för att klara behörighetskraven och det är viktigt att de redan finns i gymnasieskolan så att övergången blir smidig, säger Charlotte Wieslander.

Stora skillnader inget problem

Skolverket delar inte gymnasieutredningens uppfattning att stora skillnader mellan hur kommuner och skolor utformar det individuella programmet är ett problem. Tvärtom, skriver Skolverket, var ett syfte vid införandet av programmet just att elevernas individuella behov skulle styra utformningen.
- Våra erfarenheter är att det individuella programmet fungerat bra på många håll, säger Charlotte Wieslander. Det är mycket viktigt med individuella alternativ även i fortsättningen så att den enskilda elevens behov får styra.

Specialutbildningar skapar utrymme

Gymnasieutredningen föreslår att lokala inriktningar och specialutformade program avskaffas och ersätts med regionala inriktningar och kurser som Skolverket beslutar om och granskar. Skolverket är positivt till fastare strukturer för gymnasieskolans program för att öka likvärdigheten mellan utbildningarna. Samtidigt menar Skolverket att det måste finnas utrymme för utveckling och förnyelse inom gymnasieskolan. Därför förslår man "Nationella specialutbildningar" med egna examensmål och strukturer som inte följer de nationella programmen.
- På så vis skapar vi utrymme för nya yrken och kan behålla befintlig verksamhet med god kvalitet som annars riskerar att slås ut, säger Charlotte Wieslander.
Förslaget innebär att det inte blir nödvändigt med ett fjärde år i gymnasieskolan, eftersom tekniska utbildningar kan ansöka om att bli specialutbildning och elever på idrottsutbildningar kan ta examen efter tre år. Skillnaden mot dagens specialformade program är att Skolverket beslutar om och kvalitetssäkrar utbildningarna.

Gymnasieutredningen är ute på remiss till den 1 september. Därefter väntas riksdagen fatta beslut under våren 2009. Den nya gymnasieskolan beräknas kunna införas i sin helhet 2011.

Text: Helena Norman

För frågor kontakta:

Charlotte Wieslander, undervisningsråd 08-527 333 51
Jan Schierbeck, undervisningsråd 08-527 332 84
Peter Bohman, undervisningsråd 08-527 333 52
Astrid Näslund, undervisningsråd 08-527 333 20