Nej till flexibla behörighetskrav på yrkesprogram

Utbildningsdepartementet föreslår i en promemoria flexibla behörighetskrav för gymnasieskolans yrkesprogram. Förslaget innebär att elever som saknar godkänt betyg i engelska eller matematik ändå ska vara behöriga till yrkesprogram - om de har godkänt betyg i minst åtta ämnen inklusive svenska eller svenska som andraspråk. En förutsättning för behörigheten är att eleverna har ett meritvärde på 90 poäng.

Avancerade beräkningar

Skolverket är i sitt remissyttrande positivt till utökade behörighetskrav med godkänt betyg i minst åtta ämnen. Men Skolverket vill inte ha några avsteg från kravet på godkänt i matematik eller engelska.<br />- Utan goda kunskaper i matematik och engelska blir det svårt för elever att klara karaktärsämnena på yrkesprogrammen. Det behövs för att kunna göra avancerade beräkningar eller förstå och använda manualer, säger Astrid Näslund, ansvarig på Skolverket.

Aktiva val

Flexibla behörighetskrav öppnar även upp för möjligheten att göra aktiva val, befarar Skolverket.<br />- Motivationen för att klara exempelvis matematiken i grundskolan minskar om det räcker med godkänt i andra ämnen. Och då blir det ju ännu svårare att klara matematiken senare i gymnasieskolan, säger Astrid Näslund.<br />Skolverket anser dock att elever med särskilda skäl bör kunna tas in på sökta yrkesprogram enligt promemorians förslag till flexibla behörighetskrav. Det ska dock ske efter en skriftlig dokumentation från grundskolan om elevens nuvarande kunskapsutveckling och möjligheter att nå målen i matematik eller engelska på gymnasiet.

Oklart begrepp

Enligt promemorian bedöms elever som uppfyller de flexibla behörighetskraven ha en "dokumenterad god allmän studieförmåga". Därmed ses risken som liten att elever inte klarar sin utbildning. Skolverket gör i sitt remissvar en rakt motsatt bedömning och menar att en "god allmän studieförmåga" är ett svårdefinierat och oklart begrepp som inte säger tillräckligt om en elevs kunskaper och förutsättningar att klara målen i matematik eller engelska under gymnasietiden.

Brister i stöd

Enligt förslaget i promemorian ska elever i gymnasieskolan erbjudas stöd för att nå målen i det ämne där de saknar godkänt betyg från grundskolan. Stödet ska rymmas inom den ordinarie studietiden i gymnasieskolan.<br />- Arbetsbelastningen för dessa elever ökar. De ska läsa in grundskoleämnet samtidigt med de nya kurserna på gymnasiet, säger Astrid Näslund. Vi vet också att det idag finns stora brister när de gäller särskilt stöd i gymnasieskolan.

Stängda dörrar

Skolverket skriver i sitt remissyttrande att de flexibla behörighetskraven kan innebära att elever får svårt att fullfölja sin utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden.<br />- Elever som inte klarar att läsa in målen i matematik eller engelska under gymnasietiden får inte slutbetyg eller yrkesexamen. Därmed saknar de behörighet till högskolan. Det innebär många stängda dörrar för en ung människa med ett långt yrkesliv framför sig, säger Astrid Näslund.

Text: Helena Norman