Nej till kommunägda fristående skolor

Skolverket säger nej till förslaget om kommunalt ägande i fristående skolor.
- Det är juridiskt mycket komplicerat att blanda offentligt och privat ägande, säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd Skolverket.

I ett remissyttrande över betänkandet "Mer om fristående skolor och enskild förskoleverksamhet", anser Skolverket att en enskild huvudman ska vara ett bolag som inte till någon del ägs av stat, landsting eller kommun. Ägandeförhållanden där offentliga och privata intressen blandas kan innebära motstridiga intressen, menar Skolverket i sitt yttrande.<br />- En kommun kan exempelvis yttra sig om en fristående skola ska få starta och samtidigt vara delägare i den fristående skolan. Det blir en dubbel konkurrenssituation, säger Charlotte Wieslander.

Oklara konsekvenser

I skollagsförslaget vill man ge möjlighet till "tvångsförvaltning" av skolor med offentlig huvudman. Skolverket menar att det är oklart vilka konsekvenserna blir om den offentliga huvudmannen är delägare i en fristående skola. <br />- Det är också svårt att se nödvändigheten av att kommuner ska vara delägare i fristående skolor för att dessa ska kunna startas, då det är kommunens ansvar att alltid erbjuda en kommunal skola för eleven.

Slopat elevkrav

Skolverket är positivt till förslaget att även fristående skolor ska ha möjlighet att lägga ut verksamheten på entreprenad. Skolverket tillstyrker även att kravet på minst 20 elever kan tas bort och ersättas av en mer flexibel bedömning. <br />- Vi vill bort från ett absolut krav på antal elever och att man istället ser om verksamheten är så pass stor att den på lång sikt kan uppfylla målen, avslutar Charlotte Wieslander.

Text: Helena Norman

Senast granskad: 2009-09-15
Innehållsansvar: Informationsenheten