Positivt att elevens rätt stärks i skollagsförslag

I sitt yttrande över lagrådsremissen om ny skollag välkomnar Skolverket att barn och ungdomars trygghet och rättssäkerhet ökar i förslaget. Skolverket ser positivt på försöken att tydliggöra rektors och lärares ansvar och befogenheter för att garantera elevers rätt till trygghet och arbetsro.
- Redan i början när eleven kommer till skolan står det klart att de ska ges förutsättningar att utvecklas för att nå målen. De ska få utvecklingssamtal tillsammans med sina föräldrar, man ska upprätta individuella utvecklingsplaner för att följa deras utveckling och man stärker regelverket kring bedömning av betygsättning på ett mycket bättre sätt än hittills, säger Ingegärd Hilborn, Skolverkets chefsjurist.

Osäkerhet vid ingripanden

När det gäller lärare och rektors befogenheter att ingripa i akuta situationer måste dock reglerna för vilka åtgärder som får vidtas tydliggöras i lagförslaget, anser Skolverket. Enligt Skolverket finns i dagsläget en osäkerhet bland skolpersonalen vilka åtgärder som får tas till i en akut situation, av rädsla för att bli dömd för misshandel eller dylikt. Samtidigt har personalen ett stort ansvar för att se till att det inte händer eleverna något under skoltiden. Skollagsförslaget löser inte den problematiken, konstaterar Skolverket.

Dokumentation viktigt

- Skollagen måste innehålla fler exempel på konkreta åtgärder som man får ta till för att värna studieron. Regleringen bör utformas med en stegvis ökande skärpning utifrån elevens agerande, säger Ingegärd Hilborn.
- Först skulle man naturligtvis ta kontakt med vårdnadshavare och kunna ta till kvarsittning eller att visa ut en elev. I allvarligare fall kan man utfärda en varning, en markering att beteendet inte tolereras och i ett senare skede möjlighet att bestämma att eleven inte får delta i undervisningen resten av dagen.
För att öka rättssäkerheten för eleven menar Hilborn att det är viktigt att lärare och rektorer dokumenterar vad som har hänt och varför en åtgärd vidtogs.
- En lärare ska även vara skyldig att anmäla händelsen till rektor, så att skolans ledare blir insatt. Även rektor ska vid svårare fall kunna få stöd genom anmälan till sin motsvarande chef.

Brister i särskilt stöd

Enligt Skolverket råder stora brister i det särskilda stödet till elever. Behovet av stöd upptäcks för sent, det finns brister i utredningen eller kvaliteten i stödet är för lågt. Därför välkomnas förslaget om skärpta och tydligare bestämmelser för elevers rätt till stöd.
- Det är mycket angeläget att tydliggöra att en elev har rätt att få särskilt stöd i en situation då det kan befaras att eleven inte når målen i skolan, säger Ingegärd Hilborn. Dagens bestämmelser är ålderdomliga och vi ser i vår tillsyn att detta brister i många skolor.
I avvaktan på den nya skollagen menar Skolverket att delar av förslaget om särskilt stöd bör genomföras genom förändringar i grundskoleförordningen.
Skolverket lyfter även fram rektors ansvar för att elever med rätt till särskilt stöd får detta.

Oklart om betygsansvar

Förslaget i skollagen om att elever ska informeras om på vilka grunder betygen sätts, ser Skolverket som nödvändigt och viktigt och menar att det sannolikt kommer att öka förutsättningarna att eleverna ska få rättvisa betyg. Skolverket är dock tveksamt till lagförslaget om att uppenbart oriktiga betyg på grund av nya omständigheter ska kunna ändras vid en ny bedömning enligt en "snabbmodell".
- Det finns risk för att modellen öppnar för godtycke och utsätter lärare och rektorer för hård press från föräldragrupper som anser att eleverna fått för låga betyg, säger Hilborn.
- Jag är besviken över att man inte genomfört Skollagskommitténs förslag om omprövning av betyg, där eleven gavs möjlighet att gå till rektor inom en vecka efter slutbetyg för att få det omprövat. Det förslaget var genomtänkt och skedde i ett sammanhang. Den här modellen öppnar upp för vaghet och ogenomtänkta överväganden.

Flexibilitet behövs

Skolverket tillstyrker förslaget att läroplanerna och kursplanerna även ska gälla de fristående skolorna och att nuvarande reglering om disciplinära åtgärder i gymnasieskolan också ska gälla för fristående skolor. Skolverket understryker att det inte finns några skäl till att en elev i en fristående skola ska ha sämre rättssäkerhet än en elev i en kommunal skola.
Däremot avstyrks förslaget om att helt ta bort möjligheten i grundskolan att ha inslag som innebär en obetydlig kostnad för eleverna. Med det lagförslaget riskerar aktiviteter som museibesök och andra utflykter att helt försvinna i vissa skolor, menar Skolverket.
- Det behövs en viss flexibilitet i bestämmelsen. Problemet har varit att kommunerna och skolorna inte har följt de nuvarande bestämmelserna. Nu har vi uppmärksammat det i vår tillsyn och tydliggjort kommunernas ansvar - vilket har fått en positiv effekt. I dag uppmärksammas frågorna och de tar sitt ansvar för tillämpningen, säger Ingegärd Hilborn.

Icke-konfessionell undervisning tillstyrks

Förslaget i lagrådsremissen att undervisningen i fristående skolor ska vara icke-konfessionell, tillstyrks av Skolverket. I lagrådsremissen sägs att utbildningen i övrigt dock får ha en konfessionell inriktning och att deltagandet i konfessionella inslag alltid ska vara frivilligt. Skolverket understryker att även för skolor med en konfessionell inriktning måste utgångspunkten vara att verksamheten är förenlig med värdegrunden i läroplanen. Skolverket menar att distinktionen mellan "undervisning" och "utbildning i övrigt" måste vara otvetydig och att verksamheterna tydligt måste definieras. Skolverket pekar även på att det för förskolor med konfessionell inriktning finns behov av klargörande eftersom undervisning och utbildning sammanfaller mer inom förskolan.

Ja till omedelbart återkallande

Skollagförslaget om att Skolverket får besluta om att omedelbart återkalla godkännande av en fristående skola, tillstyrks. Däremot vill Skolverket att den allmänna motiveringen att möjligheten bör begränsas till sådana fall där det kan föreligga "fara för elevernas liv och hälsa", ska strykas.
- Den är alldeles för begränsande, säger Ingegärd Hilborn. Skolverkets kompetens är att bedöma missförhållanden i själva undervisningen, alltså innehållet i verksamheten samt om elever utsätts för grova kränkningar. Brister i den fysiska miljön ligger inom andra myndigheters ansvarsområden.

Text: Helena Norman