Satsning på romska lärare behövs

Romer är en av fem nationella minoriteter i Sverige, vilket innebär att skolan har ett särskilt ansvar för att stödja romers språk, kultur och traditioner. I integrations- och jämställdhetsdepartementets utredning, Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, lyfts utbildning som centralt. Både för att stärka romers samhällsdeltagande, möjligheter på arbetsmarknaden, hälsosituation men också för ökad kunskap om nationella minoriteters rättigheter. Som ett led i att stärka romernas skolsituation föreslår Skolverket i sitt remissyttrande en satsning på att utbilda ett trettiotal förskollärare och lärare med romsk bakgrund.
- Om vi får in romsk personal på en kvalificerad nivå i skolan, får de romska eleverna förebilder och förhoppningsvis vill fler romer vill utbilda sig till lärare, säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket.
Förslaget om en utbildningssatsning har föregåtts av intresseförfrågningar bland romska intresseorganisationer under 2009. Skolverket betonar också att utbildningen ska ske i nära samarbete med romer.

Assistenter och brobyggare

Redan idag pågår projekt med brobyggare och elevassistenter med romsk bakgrund på en del skolor. Dessa projekt fungerar bra och i många skolor har de romska elevernas frånvaro minskat. Skolverket påpekar dock att projekten ofta är tidsbegränsade.
- Att förbättra situationen för romska barn i skolan är inget man kan klara av under en kort projektperiod, det behövs en mer långsiktig lösning, säger Charlotte Wieslander.
Skolverket vill lyfta vikten av att den romska personalen får fortbildning och handledning och att man hittar en långsiktig lösning. Skolverket välkomnar också en särskild granskning av modersmålsundervisningen och studiehandledning för de romska eleverna.
- Idag finns få modersmålslärare i romani chib, men vi hoppas att situationen kan förbättras om modersmålsundervisningen kommer kunna ges på distans, säger Charlotte Wieslander.

20 års perspektiv

I en fördjupad studie om romers situation i skolan som publicerades 2007 lyfte Skolverket bland annat problematiken kring att många romska elever har stor frånvaro i skolan och att få går vidare till gymnasiet. I utredningen föreslås målet att lika många romska elever som genomsnittet i riket slutför sina gymnasiestudier och studerar vidare på universitet och högskola, inom en 20-års period. Skolverket delar utredningens uppfattning om att det är rimligt att ha en tidsgräns på 20 år.
- Men det är klart att vår förhoppning är att det inte ska ta så lång tid, säger Charlotte Wieslander.
En nyckel till framgång som Skolverket lyfter är en stärkt kontakt med de romska föräldrarna.
- Vi måste arbeta för att stärka skolans kontakt med föräldrarna, så att föräldrarnas attityd gentemot skolan förändras så att föräldrarna förstår att det är viktigt, säger Charlotte Wieslander.

Statsbidrag som finansiering

I utredningen föreslås fem nya statsbidrag som finansieringsform för att förbättra den romska minoritetens utbildningssituation. Statsbidragen ska bland annat gå till produktion av läromedel, kortare studier i romani chib och kompetenshöjande utbildningsinsatser. Skolverket efterfrågar dock en mer permanent finansiell lösning istället för statsbidrag.
- Det är anmärkningsvärt att utredningen väljer statsbidrag som en finansieringsform för tjugo år framåt eftersom mycket kan hända under en tjugoårsperiod. Därför har vi sagt att man bör tänka ut en fast finansieringsform, säger Charlotte Wieslander.

Text: Auri Andersson