Vårdnadsbidrag kan medföra social snedrekrytering

Den 1 juli 2008 ska enligt socialdepartementets förslag ett kommunalt frivilligt vårdnadsbidrag införas. Syftet med bidraget är att öka valfriheten och möjliggöra för föräldrar att få mer tid för sina barn. Skolverket konstaterar i sitt remissyttrande att det till stor del saknas diskussioner om vilka effekter vårdnadsbidraget får i ett barnperspektiv - hur olika barngruppers deltagande i förskolan påverkas.
- Vi är kritiska till förslaget och ser med oro på de konsekvenser det kan medföra, säger Skolverkets chefsjurist Ingegärd Hilborn.

Social snedrekrytering

Skolverket har studerat den norska och finska motsvarigheten till vårdnadsbidrag. Utvärderingar visar att familjer med utländsk bakgrund, låginkomstfamiljer och familjer där föräldrarna har kort utbildning är överrepresenterade bland dem som använder bidraget. Bidraget har även haft mer långsiktig påverkan på kvinnors sysselsättning, vilka arbetar i mindre utsträckning sedan bidraget infördes.
- En viktig aspekt i förslaget saknas, nämligen barnets eget behov av förskola, säger Eva Ulveson, jurist på Skolverket. I kommuner som inför ett heltidssystem med vårdnadsbidrag blir konsekvensen att vissa barn inte får tillgång till förskolan. Barn som behöver stärka sina sociala kontakter och barn med annat modersmål än svenska som i förskolan ska ges möjlighet att utveckla både sitt eget språk och svenska.
Skolverket konstaterar att Sverige riskerar att få en social snedrekrytering till förskolan i de kommuner där bidraget införs. En snedrekrytering som försvann i takt med att förskolan byggdes ut.

Splittrad verksamhet

Förslaget till vårdnadsbidrag ger möjlighet att kombinera bidraget med deltidsplacering i förskolan. Skolverket konstaterar att många barn med korta närvarotider kan få negativa konsekvenser för både barnen och personalen och den pedagogiska verksamheten i förskolorna.
Skolverket har i tidigare studier påpekat att förskoleverksamheten för de så kallade "femtontimmarsbarnen" inte fungerar i många kommuner. I kommuner där vårdnadsbidrag införs kan andelen små barn med korta närvarotider öka ytterligare, vilket påverkar verksamhetens kvalitet negativt.
- Grupper med små barn splittras och det kan innebära att många barn samlas under en kort tid vilket inte alls är förenligt med barnens behov, säger Eva Ulveson

Ökad kontrollfunktion

Förslaget innebär även att personalens kontrollerande funktion ökar vilket Skolverket anser är negativt. Tidigare erfarenheter visar att kontakten mellan personal och föräldrar försämras och risken är att kontrolluppgifterna tar tid från personalens pedagogiska uppdrag.
- Arbetsgruppen bakom förslaget har inte utvärderat de modeller med vårdnadsbidrag som finns i våra grannländer. Vi är även kritiska till den korta remisstiden och till att flera viktiga konsekvenser av förslaget inte behandlas, säger Ulveson.

Svårt att planera

Socialdepartementets förslag innebär att vårdnadsbidrag inte ska kunna lämnas för ett barn i behov av ett omfattande särskilt stöd. Reformen förutsätter därför att kommunen utreder alla barn vars föräldrar ansökt om vårdnadsbidrag.
- Det förslaget saknar realitet och kommer inte att fungera i praktiken. Kommunernas uppsökande verksamhet är inte uppbyggt på ett sådant sätt, säger Ulveson.
En annan aspekt som Skolverket lyfter fram i sitt remissvar är rättsäkerheten runt vårdnadsbidraget.
- Redan idag är det svårt nog för en del kommuner att planera sin förskoleverksamhet. Det ställer höga krav på förberedelse och planering hos den kommun som vill införa vårdnadsbidrag, menar Ingegärd Hilborn.

Text: Helena Norman

För frågor kontakta:

Eva Ulveson, jurist, tel: 0733-77 31 47.
Ingegärd Hilborn, chefsjurist, tel: 0733-77 32 27.