Ökad beredskap krävs när allt fler barn får skyddad identitet

Hur kan skolorna hantera betyg, klasslistor och skolkataloger för att undvika att hotade elevers identitet röjs? Hur skapar man säkrare IT-system? Vilken beredskap krävs och hur kan skolan hantera situationen om hot blir verklighet? Det är några av de många frågor som besvaras i Skolverkets stödmaterial "unga med skyddade personuppgifter".

- Skolan måste ha beredskap och rutiner oavsett om man har någon elev med skyddade personuppgifter på skolan eller inte. Det går inte att påbörja det arbetet den dag en utsatt elev står på skolans tröskel, säger Elin Brunell, jurist på Skolverket.

Allt fler barn med skyddade personuppgifter

Ungefär 4800 barn och ungdomar upp till 19 år lever idag med skyddade personuppgifter. För varje år ökar antalet med omkring sex procent. Skyddade personuppgifter får den som riskerar att utsättas för hot eller våld. I Skolverkets material finns praktiska råd om olika konkreta situationer som till exempel utflykter och raster men också hur dokumentation och information bör hanteras. Det handlar också om konkreta råd hur skolan kan ge eleverna en bra skolgång.

- De här barnen har samma rätt till skolgång som andra. Det finns mycket personalen i förskolan och skolan kan göra för att ge barnen trygghet och få dem att känna att de kan leva ett så normalt liv som möjligt, säger Elin Brunell.

16-åriga Emma beskriver sin situation i en intervju i Skolverkets stödmaterial. "Det värsta är att alltid vara rädd. Ibland blir jag så trött på det att jag tänker: Jag struntar i det! Jag vill leva som andra. Jag har många planer för framtiden, mycket som jag vill göra."<br /> <br />- Många av de här barnen och ungdomarna lever under konstant hot. Det är en ytterst skör livssituation där minsta fel kan få katastrofala följder. Skolan måste veta hur den ska agera. I den här frågan finns inget utrymme för misstag, säger Elin Brunell.

För frågor kontakta

Elin Brunell, jurist 08-527 333 25 eller 0733-77 33 25