Allt fler gymnasielärare saknar lärarexamen

För få elever klarar gymnasieskolan

I lägesbedömningen 2007 pekar Skolverket på att gymnasieskolan inte utvecklas i positiv riktning. Trots att nästan alla elever går direkt från grundskolan till gymnasieskolan är det bara knappt 70 procent av eleverna som klarar av sina gymnasiestudier på avsedda tre år. Efter fyra år har 75 procent klarat att få slutbetyg. Så har det sett ut under de senaste åren.

Lärares kompetens avgörande

Lärares kompetens är avgörande för en positiv utveckling inom skolan. En alltför stor del av undervisningen bedrivs idag av lärare som inte har lärarexamen. Förra läsåret saknade var fjärde gymnasielärare lärarutbildning och andelen har vuxit under de senaste åren. Det är stor skillnad i kommunala och fristående skolor. I fristående gymnasieskolor saknade 49 procent av lärarna lärarutbildning mot 22 procent i kommunala gymnasieskolor. Störst är bristen på yrkeslärare. Enligt Skolverkets prognos behöver det utbildas närmare 800 yrkeslärare årligen under perioden 2007-2011. År 2006 utexaminerades endast 200 yrkeslärare. För att möta detta behov behöver grundutbildningen av yrkeslärare öka kraftigt. Redan anställda gymnasielärare som saknar lärarexamen bör ges möjlighet till vidareutbildning för att kunna avlägga lärarexamen.

Otillräckliga insatser för elever i behov av stöd

En alltför stor andel av både grundskole- och gymnasielärarna tycker inte att de kan ge tillräckligt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet. Fyra av tio lärare i grundskolan och mer än hälften av gymnasielärarna anser sig inte ha tillräcklig kunskap och kompetens för att ge elever det stöd de har behov av. Skolverket bedömer att det finns behov av fortsatta insatser både från staten och från skolhuvudmännen för att öka andelen lärare med adekvat utbildning. Skolverket har också nyligen, i en skrivelse till Utbildningsdepartementet, påtalat att elever inte får stöd i tillräcklig omfattning och att bestämmelserna om rätt till sådant stöd bör förtydligas.

Färre når målen inom komvux

Inom den kommunala vuxenutbildningen har antalet studerande minskat under senare år och färre når målen för utbildningen. En förklaring kan vara att elevgruppen inom komvux förändrats de senaste åren. Allt färre elever med godkända betyg från gymnasieskolan ges möjlighet att konkurrenskomplettera sina betyg på komvux medan en allt större andel elever med utländsk bakgrund studerar där.

Allt fler studeranden avbryter sina studier i förväg. Mer än var fjärde som studerade på grundläggande vuxenutbildning och var femte i gymnasial utbildning avbröt studierna under 2005/06.

Ökning av antalet fristående skolor

Under de senaste åren har det skett en kraftig ökning av antalet fristående skolor. En majoritet av skolorna finns i de tre storstadslänen. Med tanke på det stora antalet ansökningar om att få starta fristående skolor finns det skäl att anta att antalet kommer att öka ytterligare. Det finns en tendens till att kommunerna "knoppar av", det vill säga säljer skolor till fristående huvudmän. Skolverket kommer att följa utvecklingen och särskilt uppmärksamma kommunernas ansvar för att det ska finnas ett allsidigt utbud av gymnasieutbildning och att elever ska ha tillgång till ett kommunalt alternativ.

Barn till arbetslösa bör ges utökad rätt till förskoleverksamhet

Skolverket kan konstatera att många kommuner inte lyckats att organisera förskoleverksamheten för barn till föräldralediga och arbetslösa på ett tillfredsställande sätt. Skolverkets studier visar att organiseringen av "femtontimmarsbarnen" kan få negativa konsekvenser för såväl barnen som personalen och den pedagogiska verksamheten i förskolan.

För arbetslösa föräldrar är tillgången till förskoleverksamhet särskilt viktig eftersom det påverkar deras möjligheter att söka arbete och att med kort varsel påbörja ett arbete. Skolverket anser därför att det finns behov av att utöka den lagstadgade minimitiden i förskoleverksamhet för barn till arbetslösa, dvs. mer än de 15 timmar per vecka som de idag har rätt till.

Tillgången till fritidshem är idag i princip helt beroende av föräldrarnas sysselsättning - endast barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till plats. För att öka likvärdigheten när det gäller tillgången till skolbarnsomsorg, anser Skolverket att kommunernas skyldighet att erbjuda plats bör utökas och gälla även barn till arbetslösa eller föräldralediga.

För frågor kontakta

Britt-Inger Stoltz, projektledare/förskoleklass, grundskola, vuxenutbildning, tfn 08-527 331 63 mobil 0733-77 31 63

Lage Åström, gymnasieskola, tfn 08-527 333 19, mobil 0730-79 90 18

Johanna Freed, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, tfn 08-527 332 51, mobil 0733-77 32 51

Kerstin Hilding Lundström, särskola, tfn 08-527 332 64, mobil 0733-77 32 64

Skolverkets lägesbedömning 2007 (1,0 MB)