Maxtaxan har gjort förskolan mer likvärdig

Under nittiotalet ökade skillnaderna mellan kommunernas avgiftsnivåer i förskola och fritidshem. Barnfamiljerna hade den mest negativa inkomstutvecklingen av alla grupper. Skolverkets uppföljningar visade t.ex. att barn till arbetslösa riskerade att ställas utanför verksamheten. Huvudsyftet med reformen var att öka tillgängligheten och barnfamiljernas ekonomiska utrymme genom att lagstifta om sänkta avgifter och lagstiftning.

Fler barn i förskolan

Reformen har fått ett stort genomslag. Tillgängligheten har ökat framförallt för barn till föräldralediga men även barn till arbetslösa har nyttjat reformen. Idag står mindre än fem procent av alla fyra- och femåringar utanför förskoleverksamheten. Det är framför allt en följd av den allmänna, avgiftsfria förskolan som garanterar alla fyra- och femåringar minst 525 timmar om året. Trots att förskolan har byggts ut avsevärt har gruppstorlekarna och personaltätheten inte förändrats så mycket under perioden. Det verkar dock som om barngrupperna kan bli stora under delar av dagen, främst på förmiddagarna.

Mer nöjda med omsorgen

Skolverkets föräldraenkäter visar också att fler föräldrar är mer nöjda med barnets omsorgsform efter reformen. De föräldrar som önskar omsorg för sina barn har minskat sedan 1999. Den minskningen är oberoende av omsorgsform och vilken sysselsättning föräldern har. De föräldrar som t.ex. stannar hemma med barn gör det av eget val i högre utsträckning än tidigare och inte för att de inte har rätt till förskoleplats.

Oförändrad närvarotid

Reformen har inte lett till att barnen har längre dagar på förskolan. Närvarotiderna för barn till föräldrar som arbetar eller studerar har endast förändrats marginellt. I omkring nittio procent av kommunerna erbjuds endast de lagreglerade femton timmarna i veckan för barn till arbetslösa och föräldralediga. Detta har dragit ner genomsnittet och gjort att närvarotiden totalt sett har minskat något under perioden.

De flesta "femtontimmarsbarn" integreras i den "ordinarie" förskolan, men i ungefär tio procent av kommunerna förkommer lösningar som innebär särskilda grupper för dessa barn. Det finns fall då femtontimmarsbarn flyttas från ordinarie förskola till särskild grupp. Detta kan innebära en bristande kontinuitet för barnen och bör därför undvikas.

Sänkta avgifter

Idag har alla kommuner infört maxtaxa. Maxtaxan har inneburit att skillnader i avgiftssystem och avgiftsnivåer mellan kommuner har minskat. Avgiftssystemen har också blivit enklare, med färre tidsintervall. Den andel av kostnaden för förskolan som finansieras genom föräldraavgifter, sjönk från 16 procent år 2001 till nio procent år 2002, och har därefter legat på åtta procent. <br />Reformen infördes i ett redan utbyggt och kraftigt subventionerat system, men det förekom variationer och skillnader mellan kommuner och grupper, som regeringen ville minska. En effekt av reformen är att dessa variationer sammantaget har minskat.

Skolverket kan konstatera att reformen därmed i många avseenden uppfyller de mål och syften som angavs i propositionen om maxtaxa och allmän förskola mm. Dock finns dock effekter som i förlängningen kan leda till brister, t.ex. när det gäller barns behov av kontinuitet och barngruppernas storlek.

Fakta:

I slutet av år 2000 beslutade riksdagen att genomföra reformen maxtaxa och allmän förskola mm. Det innebar att man satte ett tak för hur höga avgifter en kommun kan ut för förskola, familjedaghem och fritidshem. Under åren som följde blev kommunerna skyldiga att erbjuda förskola till barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga på minst 15 timmar i veckan. En allmän avgiftsfri förskola infördes också för alla fyra- och femåringar med 525 timmar per år.<br />Reformen har finansierats genom olika statsbidrag. Skolverket har hanterat de två bidrag som rör maxtaxan och som har fördelats sedan år 2002. Det ena bidraget ska kompensera kommunerna för avgiftsbortfall och omfattar totalt cirka 3 miljarder kronor per år<br />Ett annat bidrag ska användas till kvalitetssäkrande åtgärder (personalförstärkning och kompetenshöjande åtgärder) och har fördelats med ca 500 miljoner kronor per år.

För frågor kontakta

Johanna Freed, projektledare och undervisningsråd, på tfn 08-527 332 51 mobil 0733-77 32 51

Pressekreterare:<br />Helena Engqvist<br />Tel: 08-527 333 22 <br />Mobil: 0733-77 33 22