PIRLS 2006: Svenska elever läser bra trots en tillbakagång

Svenska elever i årskurs 4 lyckas väl med sin läsning i ett internationellt perspektiv. Endast sex länder/regioner når ett bättre resultat än det som uppmätts i Sverige. Det är Ryssland, Hongkong, Alberta i Kanada, Singapore, British Columbia i Kanada och Luxemburg.

Sverige tillhör också de länder där skillnaderna mellan elever som lyckas väl och elever som inte lyckas lika väl är relativt små. Däremot presterar flickor i genomsnitt bättre än pojkar, något som gäller för de flesta länder.

Läsförmåga i förändring

Sverige har ett resultat som ligger betydligt högre än det internationella genomsnittet men en tillbakagång har skett mellan 2001 och 2006. Tillbakagången kan även spåras i tidigare studier. Den slår dock inte generellt bland de svenska eleverna. Det är andelen starka och mycket starka läsare som minskat de senaste fem åren. Färre elever klarar mer avancerade läsuppgifter.

Det är också färre elever som har en mycket positiv attityd till läsning och som ofta läser längre texter och böcker på fritiden för att det är roligt. Läsning av kortare texter på exempelvis internet och TV/video konkurrerar om läsutrymmet. Det är också färre elever som kommer från hem med många barnböcker och som har föräldrar som läser ofta och för nöjes skull.

Elevernas förkunskaper utnyttjas inte

Resultaten tyder på att svensk skola stödjer elevers utveckling av en grundläggande läsförmåga. Däremot stödjer skolan inte i samma utsträckning elevernas vidare utveckling av mer avancerade förmågor att läsa såväl skönlitterära texter som faktatexter i olika ämnen.

Precis som 2001 uppnår i stort sett alla svenska elever (98%) åtminstone en grundläggande läsnivå i åk 4. Fler barn än tidigare kommer till skolan i årskurs 1 med erfarenheter av läs- och skrivaktiviteter i hemmet. Vid skolstart är det fler som kan läsa och skriva ord och enkla meningar.

Undervisningen anpassas inte efter behoven

Till skillnad från många andra länder avsätts inte lika mycket tid för att utveckla elevernas läsförmåga (1,6 mot 2,5 tim/v). Annan forskning visar att undervisningen domineras av formell färdighetsträning och att samtal om texters innehåll och tolkningar inte är lika vanligt. Det finns inte heller betonat i kursplanerna.

Läsundervisningen är dessutom ofta likartad för alla barnen i en klass. Eleverna läsning är individuella projekt och de utmanas sällan av läsningen. Lässvårigheter relateras ofta till eleverna själva eller till hemmiljön. Anpassning av undervisningen till elevernas olika behov innebär vanligtvis nivågruppering eller specialundervisning. Dessa elever får då lämna klassens undervisning. Det finns exempel som visar att de då får mindre tid för att genomföra betygsgrundande uppgifter jämfört med klasskamraterna som deltar i den ordinarie undervisningen. Tillgången till stöd i svensk skola är dessutom begränsad. En dryg tiondel beräknas ha behov av särskilt stöd. Två tredjedelar av dem får det.

Ansvaret delegeras vidare

Många lärare delegerar ansvaret för elevernas lärande vidare till andra i skolan och till hemmet. Valet av skönlitteratur delegeras till bibliotekarier, ansvaret för elever i behov av särskilt stöd till speciallärare, ansvaret för elevernas lärande till eleverna själva - och speciellt för de yngre eleverna - till deras föräldrar. Detta gör att socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildning får stort genomslag.

En stor och viktig utmaning för den svenska skolan är att möta samtliga elever oavsett förkunskaper. Att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar, behov och intressen. Många satsningar har varit inriktade på att hjälpa de mindre starka läsarna. PIRLS-resultaten tyder på att satsningarna måste breddas till att inkludera både starka och mindre starka läsare.

För frågor kontakta

Bo Palaszewski, projektledare, på tfn 08-527 331 09 mobil 0733-77 31 09<br />Tommy Lagergren, enhetschef, på tfn 08-527 332 12 mobil 0733-77 32 12<br />Caroline Liberg, professor, Uppsala Universitet, på tfn 018-471 22 98 eller mobil 070-425 00 44

Fakta PIRLS:

I PIRLS (Progress in Internationel Reading Literacy Study) deltar 10-åriga elever från 45 länder. Totalt 4000 svenska elever delat från ca 150 skolor. Undersökningen fokuserar på läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning.