Undervisning om EU obligatorisk i gymnasieskolan

Skillnader mellan program och lärare

Skolverkets undersökning där både lärare och elever tillfrågats om EU-undervisningen visar att det finns stora skillnader när det gäller i vilken omfattning EU-frågor behandlas i gymnasieskolan. Det finns dels individuella skillnader mellan olika lärare. Vissa lärare tar inte alls upp EU-frågor medan andra ägnar en stor del av kursen åt EU-frågor. Det finns också skillnader mellan olika program. Både lärare och elever ger en bild av att elever på studieförberedande program har bättre kunskaper när de börjar gymnasiet, får mer undervisning under gymnasietiden samt har bättre kunskaper i EU-frågor efter utbildningen än elever på de yrkesförberedande programmen.

Frågor som berör eleverna tas inte upp

Frågeställningar som asyl-, flykting- och miljöfrågor är exempel på aktuella områden som engagerar elever i hög grad men som behandlas i liten uträckning i gymnasieskolans undervisning. Nästan 8 av 10 av lärarna anser att de i högst grad behandlar EU:s historiska framväxt, därefter kommer EU:s institutioner , samarbete, handel och arbetsmarknad. Endast 7 % av lärarna anger att de ägnar mycket utrymme åt asyl-, flykting- och miljöfrågor. Eleverna önskar att undervisningen skulle utformas så att den mer berör deras vardagsliv och ta upp frågor som de direkt kan känna igen sig i. Lärarna önskar också fortbildning så att de kan väcka elevernas intresse bättre.

Eleverna relativt ointresserade av EU

Elever är generellt ganska ointresserade av EU-frågor. Drygt varannan lärare på de studieförberedande programmen och drygt 7 av 10 lärare på de yrkesförberedande programmen svarar att de upplever att deras elever är ointresserade av EU-frågor. Men samtidigt anser många elever att de vill lära sig mer om EU i gymnasieskolan.

Eleverna själva anser att media har störst betydelse för deras kunskaper om EU men att skolan också är viktig. De flesta av lärarna anser att skolan har störst betydelse men också att hem och familj samt media spelar en viktig roll för elevernas kunskaper om EU.

Mer EU undervisning för alla

För att säkerställa att alla elever får möjlighet att lära sig det som krävs för att förstå hur dagens Sverige, som ett medlemsland i EU, fungerar kommer Skolverket att förtydliga att det är obligatoriskt att undervisa om EU i gymnasieskolan. Detta sker genom att göra ändringar i kursplanen för Samhällskunskap om hur vårt lands styrelseskick inklusive EU fungerar. Motivet till ändringarna är de framkomna skillnaderna mellan olika lärare och gymnasieprogram och att eleverna önskar få fler och andra EU-frågor belysta i undervisningen.

För frågor kontakta

Jan Schierbeck, undervisningsråd, på tfn 08-527 332 84 mobil 0733-77 32 84<br />