Fortsatt brist på förskollärare

Uppdrag från regeringen

Skolverket har i uppdrag att ge regeringen underlag när det gäller behov av och tillgång på pedagogisk personal i förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket har nu lämnat 2006 års prognos för perioden 2005 - 2019. I rapporten redovisas särskilt uppgifter om yrkeslärare och lärare födda utomlands.

Stort behov av förskollärare

Årligen, fram till år 2009, behöver drygt 4 300 lärare för förskola och drygt 800 lärare för förskoleklass och fritidshem examineras. Årets prognos utgår från att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskola höjs till 60 procent fram till år 2014 och därefter bibehålls konstant medan andelen för fritidshem antas vara oförändrad i förhållande till dagens nivå, 59 procent. Lärare i förskoleklass antas alla ha pedagogisk högskoleexamen år 2014.

Rekryteringsbehovet i förskolan är framför allt beroende på ökat antal barn och ökad personaltäthet. Dessa faktorer svarar för 55 procent av rekryteringsbehovet, medan pensionsavgångarna i förskolan svarar för 11 procent av rekryteringsbehovet. Den höjda ambitionsnivån avseende personal med pedagogisk högskoleutbildning bidrar till ett ökat rekryteringsbehov av förskollärare med cirka 800 lärare per år, 21 procent, fram till år 2009. Övrig avgång bidrar till resterande 13 procent av rekryteringsbehovet.

Osäkerheten kring det framtida antalet barn i förskolan är stor, eftersom dessa barn inte är födda ännu. Beräkningar har därför gjorts av hur stort rekryteringsbehovet blir vid hög och låg fruktsamhet. Resultaten visar att drygt 400 fler eller färre förskollärare behövs varje år vid högre respektive lägre fruktsamhet.

Det är risk att bristen på förskollärare blir bestående under hela prognosperioden om inte examinationen av förskollärare ökar kraftigt.

Stora pensionsavgångar väntar

Till grundskolan behövs drygt 3 400 och till gymnasieskolan drygt 3 200 nyexaminerade lärare varje år under perioden 2005-2009. Inom grundskolan fördelas behovet på 2 000 lärare för grundskolans tidigare år och 1 400 lärare på grundskolans senare år. (Uppgifterna inkluderar rekryteringsbehov för särskola, komvux, sfi mm.)

Rekryteringsbehovet för perioden 2005-2009 i grundskola och gymnasieskola beror framförallt på pensionsavgångar samt målet att alla lärare skall ha pedagogisk högskoleexamen år 2014. Pensionsavgångarna väntas bli totalt 3 200 per år i grundskolan och gymnasieskolan. Elevkullarna i grundskolan sjunker under perioden vilket minskar rekryteringsbehovet.

Fortsatt stort rekryteringsbehov av yrkeslärare

De senaste åren har endast cirka 300 lärare per år examinerats som yrkeslärare, vilket kan jämföras med ett behov av cirka 1 000 yrkeslärare per år på gymnasieskolan fram till år 2009. Av rekryteringsbehovet beror 35 procent på pensionsavgångar, medan 22 procent behövs för att ersätta en del av de lärare som idag saknar pedagogisk högskoleutbildning.<br /> <br />Andelen yrkeslärare med pedagogisk högskoleexamen är fortsatt låg, endast 67 procent. Lägst andel med pedagogisk högskoleutbildning har lärare i medieämnen, 37 procent, och för ett antal inriktningar inom industri- och hantverk ligger andelen mellan 78 och 55 procent. Lärare med inriktning mot fordonstekniska ämnen var den kategori inom industri- och hantverk som i störst grad saknade lärarexamen.

Svårt att se hur behovet kommer att täckas

För att kunna bedöma om det blir brist eller överskott på vissa lärarkategorier behövs information om hur många lärare som examineras inom varje inriktning. Det är ännu för tidigt att bedöma hur många lärare och vilka kategorier som kommer att examineras från den nya lärarutbildningen under prognosperioden.

Studier av lärarstuderandes val av inriktning tyder på att fler än det beräknade examinationsbehovet vill arbeta i grundskolans tidigare år, medan lärarstudenter som väljer förskola är alltför få i förhållande till behoven.<br />Det finns också stora regionala skillnader och skillnader i behov mellan ämnen. De regionala skillnaderna beskrivs i Skolverkets rapport "Regionala bilder av lärarsituationen" som publicerades hösten 2005.

Regionala bilder av lärarsituationen

Skillnader mellan Skolverkets och HSVs prognoser

När Högskoleverkets (HSV) rapporter "Högskoleutbildningarnas dimensionering" och "Arbetsmarknad och högskoleutbildning 2006" publicerades under våren väcktes frågan om varför Skolverket och HSV ger olika bilder av lärarbehovet. En del av svaret är att prognoserna har olika syften.

HSV´s prognoser syftar till att visa brist eller överskott på utbildad arbetskraft utifrån nuvarande dimensionering av högskoleplatser och täcker hela arbetsmarknaden. Skolverkets prognos däremot syftar till att visa rekryteringsbehov och examinationsbehov av lärare inom det offentliga skolväsendet. Skolverkets prognos baseras på att alla lärare i skola och vuxenutbildning ska ha pedagogisk högskoleexamen år 2014. Detta innebär att "obehöriga" lärare, dvs. lärare utan lärarexamen som är tidsbegränsat anställda, ersätts med "behöriga" lärare. Behovet av lärare påverkas också av särskilda antaganden kring inträde och utträde från läraryrket, tjänstledighet samt av hur mycket varje lärare arbetar. Resultaten från Skolverkets och Högskoleverkets prognoser är därför inte direkt jämförbara.

Mer information om skillnader i prognosantaganden presenteras i rapportens bilaga 1.

För frågor kontakta

Madeleine Nyman, undervisningsråd, tfn 08-527 333 59, 0733-77 33 59<br />Britt-Marie Jarnhammar, undervisningsråd, tfn 08-527 333 37, 0733-77 33 37 <br />Christina Sandström, chef för enheten för utbildningsstatistik, tfn 08-527 333 38