Högre personaltäthet och mindre barngrupper i förskolan

Förbättringarna beror sannolikt på det statsbidrag som utgick till kommunerna under 2005 för att man skulle öka antalet anställda i förskolan. Bakgrunden till statsbidraget har varit en oro att förskolans kvalitet försämrats på grund av 1990-talets besparingar. Mellan 1990 och 2000 ökade den genomsnittliga gruppstorleken i förskolan från 14,4 barn per grupp till över 17 medan antalet barn per årsarbetare steg från 4,4 till 5,4.

Fortsatt stora grupper i fritidshem och lägre personaltäthet

I fritidshemmet går utvecklingen åt motsatt håll. Barngrupperna är fortfarande stora. Hösten 2005 gick det i genomsnitt 30,6 barn per grupp, en liten minskning jämfört med 2004 då gruppstorleken var 31,0. I början av 1990-talet hade en genomsnittsgrupp omkring 18 barn.

Samtidigt blir det allt glesare med personal. Hösten 2005 gick det 18,6 barn per årsarbetare, jämfört med 18,2 året innan. Mellan 1990 och 2000 mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem (från 8,3 till 17,5).

Skolverket har tidigare visat att fritidshemmet, trots risk för kvalitetsbrister, inte fått del av det statsbidrag som sedan 2001 utgår till kommunerna för att anställa mer personal i skola och fritidshem.<br />

Trendbrott för öppen förskola

Den kraftigt neråtgående trenden för öppen förskola bröts under 2005. Hösten 2005 fanns 448 öppna förskolor, en mer än året innan. Ett trettiotal kommuner, däribland, Stockholm och Eskilstuna, rapporterar fler öppna förskolor 2005 än 2004.

Den öppna förskolan byggdes ut under 1980-talet och som flest fanns 1 644 verksamheter 1991. Fram till och med 2004 minskade antalet varje år. Mellan 1994 och 2004 försvann nästan 900 verksamheter.

Öppen förskola är avsedd för hemmavarande barn och deras föräldrar eller annan vuxen som medföljer barnet. Skolverket har nyligen visat att nedläggningarna av öppen förskola inte helt kan förklaras av att målgruppen minskat när förskolan byggts ut.<br />

Ovanligt med modersmålsstöd

Trots att förskolan enligt läroplanen (Lpfö 98) ska bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål är det ovanligt att barnen får stöd i modersmålet.

Hösten 2005 hade 15 procent av barnen i förskolan ett annat modersmål än svenska. I familjedaghemmen var andelen 5 procent bland 1-5 åringarna. Det motsvarar sammantaget 56 800 barn. Av dessa fick endast 14 procent modersmålsstöd. Det är dock en svag ökning jämfört med tidigare år. År 2000 var andelen 12 procent.

Andelen är mycket låg jämfört med under 1980-talet då omkring ca 60 procent av de "berättigade" barnen i förskolan fick modersmålsstöd.

I stort sett alla kommuner har barn med annat modersmål än svenska i förskolan. Ändå anordnar knappt ett sjuttiotal kommuner modersmålsstöd, vilket dock är en ökning jämfört med 2004 då endast ett femtiotal erbjöd stöd. <br />

Färre elever i den kommunala grundskolan

Läsåret 2005/06 går 995 000 elever i grundskolan. Det är en minskning med 28 000 elever jämfört med föregående läsår. Antalet elever kommer att fortsätta minska under de närmaste åren. Läsåret 2011/12 beräknas elevantalet bli ca 860 000. Antalet elever i kommunala grundskolor minskar med 33 000 elever medan antalet elever i de fristående grundskolorna ökar med 4 600.

Av alla grundskoleelever går nu 7,6 procent i fristående skolor. Läsåret 2005/06 går det 76 100 elever i 596 fristående skolor (inklusive internationella skolor och riksinternatskolor). I storstäder är andelen elever i fristående skolor störst, 15,5 procent. Andelen är lägst i kommungruppen övriga kommuner mindre än 12 500 invånare, där är bara 1,6 procent av eleverna inskrivna i en fristående skola.

Ökad lärartäthet i den kommunala grundskolan

I kommunala skolor har lärartätheten ökat från 8,1 till 8,2 lärare per 100 elever. Lärartätheten har ökat i 191 kommuner men är oförändrad eller har minskat i övriga 29 respektive 70 kommuner. I fristående skolor har lärartätheten minskat från 7,6 till 7,5 lärare per 100 elever.

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 84 procent. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år. Det innebär att den minskning som skett sedan 1993/94 har stannat upp och att andelen har börjat öka igen.

I de fristående skolorna är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen genomsnittligt betydligt lägre än i de kommunala skolorna, 65 procent jämfört med 86 procent. Jämfört med läsåret 2004/05 är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i fristående skolor oförändrad.

Större elevkullar men oförändrad lärartäthet i gymnasieskolan

I takt med att de stora ungdomskullarna lämnar grundskolan ökar elevantalet i gymnasieskolan. Detta läsår studerar 359 400 elever på gymnasieskolan, en ökning med nästan 12 000 sedan föregående läsår. Antalet elever förväntas öka ytterligare de tre kommande åren för att nå ett maximum läsåret 2008/09 om cirka 385 000 elever.

Antalet lärare har också ökat. Drygt 1 100 fler heltidstjänster finns idag i gymnasieskolan jämfört med förra läsåret. Lärartätheten är därför oförändrad 8,1 heltidstjänster per 100 elever och andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 76 procent.

Fler elever i fristående gymnasieskolor

De studerande på fristående skolor utgör idag 13,4 procent av det totala elevantalet i landets gymnasieskolor. Detta är en ökning med 1,5 procentenhet eller 6 800 elever sedan föregående läsår. De fristående gymnasieskolorna har dock fortsatt låg lärartäthet 6,9 per 100 elever. <br />Endast hälften, 51 procent, av lärarna har en pedagogisk högskoleexamen. Eleverna på fristående gymnasieskolor har liten hjälp från studie- och yrkesvägledare. Endast 1 heltidstjänst finns för 1 000 elever. Motsvarande förhållande i kommunala huvudmäns gymnasieskolor är 1 heltidstjänst per 400 elever.<br />

Drygt 12 procent av eleverna byter program

Andelen elever som började gymnasieskolan hösten 2004 och hade bytt program till hösten 2005 var 12 procent. Av eleverna som började på individuellt program hösten 2004 hade 38 procent bytt program, vilket är ett av programmets främsta mål. Andelen bytare på övriga program var 9 procent.

45 procent av avgångseleverna fortsatte till högskola inom 3 år

Knappt 40 procent av männen som fick ett slutbetyg från gymnasieskolan våren 2002 hade senast våren 2005 påbörjat en universitets- eller högskoleutbildning. Motsvarande andel för kvinnorna var 50 procent. Störst övergång till högskolestudier uppmättes för studerande bosatta i storstäder, 51 procent. Lägst andel återfanns för bosatta i glesbygdskommuner, 34 procent.

Trendbrott för komvux

Under femårsperioden 1998/99-2003/04 minskade antalet elever från 351 000 till 227 000 och antalet kursdeltagare minskade från 1 958 000 till 974 000. Den här trenden tycks nu ha brutits.

Läsåret 2004/05 uppgick antalet elever till 229 300, vilket var en ökning med 2 450 (+1,1 %) jämfört med läsåret 2003/04. Det är första gången sedan läsåret 1998/99 som antalet elever i komvux ökar.

Utbildningsresultat

75 procent av kursdeltagarna i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning slutförde sina kurser läsåret 2004/05, en minskning med en procentenhet jämfört med läsåret innan. Av kursdeltagarna avbröt 20 procent, en procentenhet fler än föregående läsår, kurser och resterande fem procent deltog vid läsårets slut i kurser som ännu inte avslutats. Den genomsnittliga betygsfördelningen var Icke godkänd 10 procent, Godkänd 33 procent, Väl godkänd 33 procent och Mycket väl godkänd 24 procent. Sett över en längre tidsperiod har andelen kursdeltagare med betyget Godkänd minskat och andelen med Mycket väl godkänd ökat sedan 1994/95, medan andelarna som fått betygen Icke godkänd och Väl godkänd har varit relativt konstanta.

Länkar till statistiken

Statistiken på kommunnivå presenteras i alla verksamhetsformer med tabeller på webbplatsen och i databasen för jämförelsetal. (SFI publiceras senare)<br />Utbildningsresultat och elever på grundskolan och gymnasieskolan presenteras på skolnivå i databasen SIRIS.<br />

Barn, elever, personal och utbildningsresultat - länsnivå

Databas för jämförelsetal

Databasen SIRIS

Fakta - Skolverkets statistik

All Skolverkets statistik tas fram och bearbetas av Statistiska centralbyrån, SCB. Den bygger på det kommuner, landsting och fristående skolor själva rapporterat till SCB.

I rapporten Barn, elever, personal och utbildningsresultat - kommunal nivå, Jämförelsetal del 1, 2006 som presenteras här, finns mer än 90 000 olika uppgifter - jämförelsetal - om barn/elever, personal och utbildningsresultat för alla verksamhetsformer (förskola, familjedaghem, fritidshem, öppna förskolor och öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, specialskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola, komvux och särvux).

Statistiken om sfi är kraftigt försenad och kommer att publiceras senare under våren.<br />

För frågor kontakta:

Ulla Nordenstam, om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, 08-5273 3168 <br />Mikael Henningsson, om grundskolan, 08-5273 3104<br />Sven Sundin, om gymnasieskolan, 08-5273 3357<br />Barbro Dunér, om lärare, 08-5273 3209<br />Ulf Schwartz, om komvux, projektledare, 08-5273 3304<br />