Lärarutbildning viktigt men inte tillräckligt för att nå alla elever

Bakgrund

Skolverkets studie "Lusten och möjligheten - lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar" utnyttjar data från den stora nationella utvärderingen 2003 av grundskolans åk 9. Studien är unik på så sätt att data från lärare har kunnat kopplas till data från elever vilket innebär att eleverna har bedömt sin egen lärare, sin egen lärandemiljö och hur läraren engagerar och motiverar dem.<br /> <br />Studien fokuserar på grundskolelärares kompetens och dess betydelse för elevernas lärandemiljö och prestationer. Nationella provresultat och betyg har använts för att se om det finns något samband mellan faktorer hos lärarna och elevernas prestationer. Då nationella prov ges i ämnena svenska, engelska och matematik har analysen gjorts på dessa ämnen.

Lärarens betydelse

Studien bekräftar lärarnas betydelse för elevernas utveckling och lärande. Att läraren har lärarutbildning och utbildning i ämnet hon/han undervisar i har positiv betydelse för elevens lärande. Ju högre läraren värderar sin metodiska/didaktiska kompetens desto bättre förutsättningar för elevens lärande.

Att läraren har lärarutbildning och utbildning i det ämne som hon/han undervisar i har också samband med bättre resultat hos eleverna i svenska och engelska i årskurs 9. Det finns dock undantag när det gäller lärarutbildningens <br />betydelse. Studien har inte kunnat finna samband mellan lärares kompetens och elevernas resultat i matematik. En möjlig förklaring, vilket Matematikdelegationen har pekat på, är att matematikämnets undervisning ofta är organiserad på ett sådant sätt att lärarens kompetens inte kommer till sin rätt. Däremot har lärarens arbetsglädje samband med bättre elevresultat i matematik vilket kan tyda på att ett ökat engagemang i undervisningen är en viktig förutsättning för bättre måluppfyllelse i matematik.

De utbildade lärarna verkar inte kunna nå de lågpresterande eleverna, trots att de är utbildade i undervisningsämnet. Däremot visar det sig att lärarens självtillit - hennes eller hans tilltro till sin egen kompetens och att det är roligt att undervisa - får positivt gensvar hos både låg- och högpresterande elever. Om eleverna undervisas av lärare med god självtillit i sin yrkesroll, tycker de också att de får en bättre undervisning. Att lärarna är lärarutbildade i det ämne de undervisar i är således en viktig men inte tillräcklig förutsättning för att nå bra resultat och en bra lärandemiljö för alla elever.

Lust att vara lärare ger elever lust att lära

Analyserna visar att elevens lust att lära har samband med "lärarens lust att vara lärare". Lärarnas tilltro till sin metodiska och didaktiska kompetens och upplevelsen att det är roligt att undervisa har positivt samband med elevernas bedömning av vem som är en bra lärare och vad som karaktäriserar en bra lärandemiljö. Detta gäller oberoende av elevens kön, socioekonomiska bakgrund och prestationsnivå. Studien visar därmed att lärarens "lust att vara lärare" är en viktig faktor för att främja elevernas lust att lära, och därmed ge goda förutsättningar för elevernas lärande och resultat.

Studien visar vidare på en brist bland lärarna att kunna upptäcka och stödja elever i behov av särskilt stöd. Detta är allvarligt och bekräftar den bild som framkommit i flera av Skolverkets utbildningsinspektioner. Fler än åtta av tio av de lärare som undervisat i minst fem år vid samma skola, anser att andelen elever med behov av stödinsatser har ökat under de senaste fem åren. Samtidigt tycker var tredje lärare att de har otillräcklig kompetens att upptäcka elever med behov av stöd, liksom att kunna arbeta med elever med olika social och kulturell bakgrund. Kompetensutveckling för lärare är enligt Skolverket angeläget på detta område.

Studien visar också tydligt att pojkar i högre utsträckning uppfattar manliga lärare som bättre lärare medan flickor beskriver yngre lärare som bättre lärare. Frågan om skillnader mellan pojkars och flickors resultat, motivation och stress i skolan har uppmärksammats allt mer under senare år. Skolverket menar mot bakgrund av dessa resultat att det är viktigt att i grundskolan sträva efter en mer ålders- och könsblandad sammansättning av lärarpersonalen.

Rektorns betydelse

Skolverkets rapport pekar på att rektors agerande har betydelse för lärarnas arbetssituation och därmed deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Ju mer rektor engagerar sig i den pedagogiska verksamheten och också i uppföljning av verksamhetens resultat, desto mer positivt ser lärarna på sina egna möjligheter att utvecklas och påverka sin arbetssituation. Samtidigt är det enligt lärarna mycket ovanligt att rektor är förtrogen med den dagliga verksamheten genom att regelbundet besöka undervisningen eller att utvärdera resultatet i ämnet. Resultaten kan tyda på att rektors ansvar för ekonomi och administration går ut över det pedagogiska ledarskapet. Det är därför viktigt att huvudmannen uppmärksammar detta och ger rektor förutsättningar att utföra sitt uppdrag även som pedagogisk ledare.

För frågor kontakta

Gunnar Iselau, undervisningsråd, på tfn 08-527 334 56 mobil 0733-77 34 56

Daniel Gustavsson, undervisningsråd, på tfn 08-527 332 81 mobil 0733-77 32 81

Sten Söderberg, projektledare och undervisningsråd, på tfn 08-527 333 16 mobil 0733-77 33 16