Kvaliteten kan inte garanteras på fritids

Barngrupperna har blivit för stora, personalen får inte tid att planera verksamheten och i flera fall är inte lokalerna rätt anpassade. Det konstaterar Skolverket i en stor utvärdering av fritidshemmen som publiceras idag.

Besparingarna har vunnit över de pedagogiska idealen och resurser har beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras, skriver rapportförfattarna.

Antalet barn på fritidshemmen i Sverige har tredubblats de senaste tio åren men personalen har inte ökat i samma takt och därför har personaltätheten halverats.

En stor anledning till att antalet barn ökat är att sexåringarna nu kommit till fritids sedan förskoleklassen flyttats till skolorna.

Samtidigt har fritidshemmen allt mer förlagts i grundskolornas lokaler. I vissa fall har de även placerats i de klassrum där eleverna tillbringat skoldagen.

Fritidspedagogerna får arbeta mer och mer i klasserna på skoltid. Det handlar om en integrering som många i personalen uppfattar som positiv eftersom de kan följa barnen hela dagen. Men i vissa fritidshem är det inte ens samma barn som personalen träffar på för- och eftermiddag. Och samverkan fungerar bara åt ena hållet – det är alltså endast fritidshemspersonalen som arbetar i skolan och inte tvärtom. Fritidspedagogerna används som resurspersonal och t o m som vikarier. Konsekvensen blir att de inte har möjlighet att planera eftermiddagsverksamheten och att de blir uttröttade när det är dags för deras eget pedagogiska ansvar.

Utvärderingen har gjorts genom besök och intervjuer med barn och personal på 20 fritidshem i 20 utvalda kommuner. En enkät har också skickats ut till föräldrar och personal på dessa fritidshem. Dessutom har personal på ytterligare 50 fritidshem fått en enkät.

En tydlig majoritet, 93 procent, av föräldrarna i enkäten säger att de känner sig trygga när barnen är på fritids. 80 procent säger att de är nöjda med kvaliteten. Men 30 procent säger att kvaliteten försämrats de senaste åren, 14 procent säger att den blivit bättre och resten vet inte eller menar att den är oförändrad. Runt 60 procent av föräldrarna tycker inte att barngrupperna är av lämplig storlek.

Personalen uppger i enkäten och i intervjuerna att de känner en djup frustration. De skulle kunna vara bättre och ge barnen mer meningsfulla aktiviteter och stöd. 54 procent av personalen anser att kvaliteten i verksamheten försämrats de senaste tre åren. Den här skillnaden i syn mellan föräldrar och personal gör att rapportförfattarna undrar vilka föreställningar föräldrarna har om vad fritidspedagogerna kan göra.

Flera fritidspedagoger säger att de inte längre har möjlighet att se varje barn varje dag. De har inte längre tid att sitta ner och tala med barnen.

De allmänna råden för fritidshemmen som Skolverket gett ut anger riktlinjerna för hur fritidshemmen bör drivas. I dessa sägs att lokalerna ska vara anpassade så att det går att få en varierad verksamhet. Men vid många av de fritidshem som granskats i rapporten finns bara ett eller ett par rum där personal och barn ska kunna ägna sig åt allt. De allmänna råden säger också att det ska finnas utrymmen för barnen till vila och lugnare aktiviteter. Många fritidshem har haft svårt att organisera detta. I samtalen med barnen säger en del att det inte går att få lugn och ro – någon sa att man får "gömma sig bakom en soffa om man vill vara ensam".

Många barn vittnar också om att det är skrikigt och bråkigt när de ska äta mellanmål. Men alla barn förmedlar en bild av att de i grunden känner sig trygga när de är på fritids.

I de allmänna råden sägs att personalen ur säkerhetssynpunkt ska ha en överblick över barnen. I utvärderingen säger 70 procent av personalen att de anser att det saknas personal och ännu fler att barngrupperna för stora. De säger också att det är detta som är avgörande för kvaliteten i verksamheten. T ex går det inte att gå iväg med en mindre grupp för att gå på museum eller liknande eftersom den grupp barn som blir kvar blir för stor för att det ska gå att garantera barnens säkerhet. Den här typen av situationer uppstår hela tiden pga de stora barngrupperna.

Utvärderarna konstaterar att det i flertalet av de fritidshem som besökts inte finns förutsättningar att uppnå de statliga målen att erbjuda en varierad verksamhet eftersom barngrupperna är för stora.

Den dagliga kontakten med föräldrarna har också minskat. Personalen uppger att deras främsta mål är att föräldrarna känner trygghet men om de uppnår detta mål vet de alltså inte eftersom de organiserade föräldrasamtalen minskat.

Också föräldrarna säger i enkätsvaren att de önskat mer kontakt och samtal med personalen.

I undersökningen uppger barn, föräldrar och personal att det viktigaste målet är att barnen ska känna sig trygga och det ska vara roligt att gå till fritidshemmet. Rapporten konstaterar att det är en kvalitet i sig att de är överens om målen. Men jämför man fritidshemmens kvalitet med kraven i de allmänna råden finns det inte någon anledning att vara nöjd, tycker rapportförfattarna . De allmänna råden går längre än trygghet och omsorg – barnen ska lära sig något och inte bara klara av dagen.

För frågor kontakta:

Christian Lundahl, projektledare och undervisningsråd 08-7233216<br />christian.lundahl@skolverket.se

Lena M Olsson, undervisningsråd (allmänna råd) 08-7233269<br />lena.m.olsson@skolverket.se

Anna Ahlm, projektassistent, 08-7237994<br />anna.ahlm@skolverket.se

Antal barn på fritidshem <br /> <br />1990, 109 000 <br />1995, 210 000 <br />1999, 332 000