Internationell jämförelse visar: svenska elever är duktiga!

OECD:s undersökning PISA mäter kunskaper inom tre områden, läsförståelse, matematiskt och naturvetenskapligt kunnande. Undersökningen genomförs var tredje år och fördjupar sig i ett område per gång. Den här gången var läsförståelse i fokus. Både faktisk läsförmåga och attityder till läsning har undersökts. Sveriges resultat är bättre än OECD-genomsnittet och endast tre länder har signifikant bättre resultat än det svenska. Också i matematiskt och naturvetenskapligt kunnande ligger de svenska resultaten över genomsnittet.

– Det är glädjande att Sverige presterar över OECD-genomsnittet inom samtliga tre områden. Det svenska resultatet i läsning ser också tillfredsställande ut, säger Mats Ekholm, generaldirektör, och fortsätter:

– Men våra nationella mål siktar högre än så här. Just nu pågår en omfattande satsning på resultatförbättring och den hoppas vi ska bidra till en höjd resultatnivå i framtiden.

Svensk skola likvärdig

Resultaten från PISA visar att Sverige tillhör de sex länder som har lägst total resultatvariation - relativt kort avstånd mellan de bäst och sämst presterande. Vidare har Sverige den näst lägsta variationen mellan skolor vad gäller elevprestationer. Detta visar att det svenska systemet inte segregerar på skolnivå, det är inte vilken skola man går i som avgör vilka resultat man når. Analyser visar också att den sociala bakgrunden i lägre grad påverkar svenska elevers resultat jämfört med OECD-genomsnittet. Av de tolv länder vars resultat ligger över OECD-genomsnittet i läsförståelse finns sex länder, däribland Sverige, med goda elevprestationer och samtidigt en relativt hög grad av likvärdighet mellan grupper.

– Den slutsats vi kan dra utifrån PISA:s resultat är att vi i Sverige har en likvärdig skola, jämfört med andra länder, konstaterar Mats Ekholm.

En av tre läser aldrig för nöjes skull

Svenska ungdomar är goda läsare. De är också medvetna om läsningens betydelse. Jämfört med OECD-genomsnittet anser en högre andel svenska elever att det är viktigt att läsa. Det råder också ett starkt samband mellan läsintresse/läsengagemang och läsförmåga. Sverige tillhör de länder där en ökning av läsintresset verkar resultera i en stor ökning av läsförmågan. Men en tredjedel av de svenska eleverna uppger att de aldrig läser för nöjes skull. Denna andel är densamma som OECD-genomsnittet. Detta är oroande, de svenska eleverna når inte riktigt upp till sin ambitionsnivå när det gäller att omsätta läsintresse i aktivitet.

Skillnader mellan grupper oroar

Ytterligare ett par resultat från PISA ger anledning till oro. I Sverige, liksom i de flesta icke-engelskspråkiga länder, har elever med utländsk bakgrund ett mycket lägre genomsnittsresultat jämfört med elever med inhemsk bakgrund. Skillnaden mellan elevgrupperna kvarstår också när man tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund. I Sverige är den kvarvarande skillnaden större än OECD-genomsnittet.

Också mellan flickor och pojkar finns resultatskillnader. Sverige tillhör den tredjedel av länder där resultatskillnaderna är som störst i läsförståelse mellan pojkar och flickor, till flickornas fördel. Den största skillnaden finns i uppgifter som kräver reflektion och bedömning.

Tidigare nationella undersökningar från Skolverket bekräftar de resultatskillnader som PISA visar. Sedan ett par år tillbaka pågår också riktade satsningar i syfte att utjämna resultatskillnader och höja lägsta-nivån på elevprestationer.

Finland i topp

En titt på de nordiska ländernas resultat visar att Finland intar en särställning med mycket goda resultat inom samtliga tre områden. De goda finska resultaten blir också föremål för svenskt intresse under kommande år. I övrigt finns viss variation mellan de nordiska ländernas resultat, men också likheter. En hög grad av likvärdighet är ett gemensamt drag för de nordiska länderna.

Resultatförbättring prioriteras

Skolverket genomför för närvarande en riktad satsning gentemot skolor och huvudmän med basfärdigheter i fokus. Genom lokalt framtagna och anpassade åtgärdsplaner för resultatförbättring ska elevers och skolors måluppfyllelse öka. Skolverket genomför riktade insatser i sextio kommuner per år. Kommuner väljs ut efter behov men samtliga landets kommuner ska beröras av arbetet. Ett projekt pågår också för att stärka skolbibliotekets ställning som pedagogisk resurs.

Resultaten från PISA ska under kommande år bli föremål för fördjupade analyser. Speciellt ska de resultatskillnader mellan grupper som konstaterats, granskas närmare.

PISA 2000 innehåller endast resultat på internationell och nationell nivå.

Mer information

Anita Wester, undervisningsråd, 08 - 52 73 31 69<br />Anders Auer, undervisningsråd, 08 - 52 73 32 00.