Svenska elevers resultat över OECD-genomsnittet

I jämförelse med resultaten från PISA 2000 uppvisar de svenska eleverna en svag, men ej statistiskt säkerställd, nedgång i matematik och naturvetenskap, medan resultaten i läsning ligger på samma nivå. Det, samtidigt som flera länder visar en förbättring från 2000 till 2003, innebär att Sveriges relativa position försämrats något mellan de båda mätningarna i matematik och naturvetenskap. Men inte heller denna relativa positionsförändring är statistiskt säkerställd.

Finland i topp

Finland bekräftar sina goda resultat från 2000 genom att i PISA 2003 ligga i topp inom alla fyra kunskapsområden och har också ett bättre resultat än Sverige i alla de undersökta områdena.

I matematik och problemlösning har Island och Danmark ett resultat jämförbart med Sveriges, medan det norska resultatet är sämre. I naturvetenskap och läsning har alla tre länderna - Island, Danmark och Norge - ett sämre resultat än Sverige.

Eleverna trivs i skolan men kommer ofta för sent

Svenska elever uttrycker en hög grad av tillhörighet till skolan, de känner sig hemma där och tycker att det är lätt att få vänner i skolan. Svenska och danska elever känner också minst oro inför matematikämnet.

Jämfört med PISA 2000 är disciplinen i klassrummet enligt de svenska eleverna något bättre 2003 och ligger ungefär som genomsnittet för övriga OECD-länder. Enligt skolledarna går däremot en större andel elever i Sverige i skolor med oro och störande ljud på lektionerna, jämfört med OECD-länderna i genomsnitt. Ett annat mindre positivt resultat är att svenska elever uppger att de oftare kommer för sent till skolan jämfört med sina jämnåriga kamrater i andra OECD-länder.

Flickor fortfarande avsevärt bättre än pojkar i läsning

PISA 2003 visar att könsskillnaderna i läsförståelse är fortsatt stora till flickornas fördel medan pojkarna liksom i PISA 2000 är något bättre i matematik. Mönstret gäller både i Sverige och OECD. I naturvetenskap finns inte några resultatskillnader mellan flickor och pojkar i Sverige, vilket inte heller var fallet i PISA 2000. I problemlösning finns inga skillnader mellan könen i de flesta OECD-länderna men i Sverige, Norge, Finland och Island presterar flickor signifikant bättre än pojkar.

Likvärdigheten i Sverige fortfarande god…

En av slutsatserna av resultaten från PISA 2000 var att det svenska skolsystemet håller en hög grad av likvärdighet i ett internationellt perspektiv, med en liten variation mellan skolor och en relativt svag effekt av elevens sociala bakgrund. Resultaten från PISA 2003 visar att likvärdigheten fortfarande är god, vilket bland annat visar sig i att skolsegregationen är mycket låg med internationella mått mätt.

..men variationen mellan grupper ökar något…

Det finns dock tecken på att variationen mellan elever, grupper och skolor kan vara på väg att öka, vilket påverkar likvärdigheten negativt, även om många av dessa indikationer inte är statistiskt säkerställda. Den totala variationen i matematikresultat har endast ökat marginellt i PISA 2003 jämfört med PISA 2000. I naturvetenskap har däremot variationen i resultat ökat mera påtagligt, då den lägst presterande gruppen av elever presterat ännu lägre medan den högst presterande gruppen elever presterat ännu högre. Även variationen i resultat mellan skolor har ökat från 7,6 procent i PISA 2000 till 10,5 procent i PISA 2003. Denna siffra är dock i ett internationellt perspektiv fortfarande mycket låg.

…och betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden skiljer sig inte längre från OECD-genomsnittet

I PISA 2000 betydde elevens socioekonomiska bakgrund signifikant mindre i Sverige än för ett genomsnittligt OECD-land, men i PISA 2003 betyder den ungefär lika mycket i Sverige som för genomsnittet i OECD-länderna.

Skillnaden mellan infödda elever och utlandsfödda elever större i Sverige än i många andra OECD-länder

Liksom i PISA 2000 presterar elever med utländsk bakgrund sämre än elever med svensk bakgrund och detta mönster går igen i de flesta OECD-länder. Om däremot hänsyn tas till den socioekonomiska bakgrunden är det endast elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands som presterar på en signifikant lägre nivå jämfört med infödda elever. I Sverige är skillnaden dessutom något större än för ett genomsnittligt OECD-land.

Jämfört med PISA 2000 har elever i Sverige med utländsk bakgrund som är födda utomlands också ett lägre uppmätt resultat i alla tre kunskapsområdena, medan OECD-genomsnittet för motsvarande grupp har förbättrats inom samtliga tre kunskapsområden.

Vad är PISA?

PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars Läsförståelse och kunnande i Matematik, Naturvetenskap och Problemlösning. I PISA 2003 är matematik huvudområde och totalt deltog 41 länder, däribland samtliga 30 OECD-länder. I Sverige deltog ca 4600 elever från 185 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs nio. Ett fåtal gick i årskurs åtta och i gymnasiet.

För frågor kontakta:

Anita Wester, projektledare, på tfn 08-5273 3169 mobil 0733-77 31 69<br />Anders Auer, expert, på tfn 5273 3109 <br />Fredrik Lind, undervisningsråd, på tfn 08-5273 3170 <br />mobil 0733-77 31 70