Köer trots tio år med platsgaranti
Det är nu tio år sedan riksdagen beslöt att inget barn ska behöva vänta mer än tre till fyra månader på en plats i förskola, fritidshem eller familjedaghem. De allra flesta kommuner lever upp till kraven, men inte alla. I våras uppgav sju kommuner att barnfamiljer som ville ha förskoleplats i början av hösten fick räkna med att vänta mer än fyra månader, medan tre räknade med långa väntetider för plats i fritidshem. För att få förskoleplats i januari nästa år får man räkna med mer än fyra månaders väntan i 14 kommuner. Det visar Skolverket i en uppföljning som publiceras i dag.
Långa väntetider i Göteborg
Lagregleringen 1995 har medfört en snabb utbyggnad av förskolor och fritidshem. Det första året kunde ca 80 procent av kommunerna erbjuda förskoleverksamhet i september enligt de nya kraven medan 87 procent kunde erbjuda skolbarnsomsorg. Det kan jämföras med årets 98 respektive 99 procent, som i sin tur är en ökning sedan 2003 med någon procentenhet.
De allt färre kommuner som under årens lopp inte uppfyllt lagstiftningen har i allmänhet haft tillfälliga problem. Ett undantag är Göteborg som inte levt upp till kraven i någon av de sju uppföljningar som gjorts sedan 1995. I våras räknade över hälften av stadsdelarna i Göteborg med långa väntetider för dem som vill ha förskoleplats i januari 2006.
Tillfälliga lösningar
Att förskoleverksamheten i dag är i princip fullt utbyggd gör att platsbehovet följer befolkningsutvecklingen på ett annat sätt än tidigare. Fler nyfödda innebär med relativt kort varsel ett ökat behov av förskoleplatser. Kommunerna måste idag ha en beredskap att möta svängningar i födelsetal och i in- och utflyttningar av barnfamiljer i olika delar av kommunen.
Kommuner med bristande beredskap använder ibland mer eller mindre tillfälliga lösningar för att kapa efterfrågetoppar. Ett exempel är förskolor eller avdelningar där barn placeras i väntan på plats i en ordinarie förskola. I maj 2005 fanns en sådan "sluss" i ungefär var tionde kommun. En annan lösning är att tumma på "närhets-principen" och erbjuda plats i en förskola i en annan del av kommunen. Föräldrarna kan sedan byta till en förskola närmare hemmet när en plats blir ledig. Båda dessa lösningar kan innebära att barns behov av kontinuitet åsidosätts.
Minimitider i förskolan
Barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Uppföljningen visar att allt fler kommuner tillämpar denna minimitid. Våren 2005 fick barn till arbetslösa gå 15 veckotimmar i förskolan i 264 kommuner (91 procent), jämfört med i 249 kommuner (86 procent) våren 2003. Samtidigt blir kommuner som inte begränsar närvarotiderna alls för dessa barn färre (sju kommuner 2005 jämfört med 19 kommuner 2003). <br />Reglerna är något mer restriktiva för barn som fått ett syskon. Våren 2004 tillämpade 272 kommuner (94 procent) minimitiden medan endast en kommun inte hade någon tidsbegränsning alls.
Färre kommuner erbjuder barn till arbetslösa eller föräldralediga skolbarnsomsorg
Skolbarn har ingen rätt till plats i skolbarnsomsorg när föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga. Trots detta lät 86 kommuner barnen behålla sin plats i skolbarnsomsorgen våren 2005 om en förälder förlorade sitt arbete. Det är dock färre än tidigare. Våren 2003 fick barnen behålla sin plats i 103 kommuner och våren 2002 i 111. Antalet 2005 är det lägsta som uppmätts i de uppföljningar som gjorts sedan lagregleringen 1995.
Det har också blivit ovanligare att kommunerna låter barn gå kvar i skolbarnsomsorgen om en förälder tar föräldraledigt. Våren 2005 fick barnet behålla sin plats i 49 kommuner, våren 2003 i 66 kommuner och våren 2002 i 74.
Faktaruta
Lagstiftningen
Kommunerna är sedan den 1 januari 1995 skyldiga att utan oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för barn i åldern ett till och med tolv år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Plats ska tillhandahållas utan oskäligt dröjsmål. I förarbetena anges en handläggningstid på tre till fyra månader som skälig. Plats ska erbjudas så nära barnets hem eller skola som möjligt och skälig hänsyn ska tas till föräldrarnas önskemål.
Sedan den 1 juni 2001 och den 1 januari 2002 omfattar skyldigheten även förskoleverksamhet under minst tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka för barn till arbetslösa respektive föräldralediga. För skolbarnomsorgen har inte motsvarande förändringar gjorts.
Från och med den 1 januari 2003 har vidare alla barn från och med höstterminen det år de fyller fyra år rätt till minst 525 avgiftsfria timmar om året i förskola (s.k. allmän förskola).
Om undersökningen
Skolverkets uppföljning gjordes i maj 2005. Den omfattar alla kommuner i landet och innehåller frågor om i vilken utsträckning kommunerna räknar med att tillhandahålla plats i förskola, familjedaghem och fritidshem enligt lagstiftningens krav i september 2005 och januari 2006. Den tar också upp kommunernas regler för tillgång till plats i fritidshem eller familjedaghem för skolbarn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga. Dessutom kartläggs förekomsten av särskilda förskolor eller avdelningar där barn placeras tillfälligt i väntan på plats i en "ordinarie" förskola. <br />I princip samma uppföljning har gjorts i stort sett varje år sedan lagregleringen 1995.
För ytterligare information kontakta:
Ulla Nordenstam (projektledare), tfn. 08-527 331 68<br />Anneli Jennefors Melén, tfn. 08-527 331 46
