Var fjärde 20-åring saknar slutbetyg från gymnasiet

Studieresultat i gymnasieskolan

Av landets 20-åringar hade 72 procent ett slutbetyg från gymnasieskolan. Det betyder att var fjärde saknade ett avgångsbetyg. För att få fortsätta på högre utbildning måste eleven ha minst 90 procent av kurspoängen godkända. I år hade 64 procent av landet 20-åringar uppnått detta studieresultat. Med andra ord saknade var tredje ung person den grundläggande behörigheten för högre studier. Variationen mellan landets kommuner var stor. Högst andel med slutbetyg fanns i Vellinge, Habo, Laxå, Lomma och Lund. Lägst andel återfanns i Munkfors och Norberg.

Studieresultaten skilde sig också åt mellan gymnasieskolans program. Störst andel som fick slutbetyg och behörighet uppmättes för de elever som studerat på det naturvetenskapliga programmet. Lägst genomströmning uppmättes för industri- och fordonsprogrammen. Av de yrkesinriktade programmen hade hantverks- och byggprogrammen bäst resultat.

Tabell 1 - Slutbetyg och grundläggande behörighet (43 kB)

Tabell 1: Andel som fått slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år efter studiestart samt andel som nått grundläggande behörighet till studier på universitet och högskola. Redovisning efter gymnasieprogram vid studiestarten för kommunala huvudmän, för huvudmän samt efter kön för hela gymnasieskolan. (Procent)

Allt fler väljer bort högre kurser

Allt färre läser högre kurser i matematik. För fyra år sedan hade nästan varannan (47 %) som slutade gymnasieskolan läst matematik C. Idag är det bara var tredje (34 %). Främsta orsaken till nedgången är att eleverna på samhällsvetenskapsprogrammet inte längre obligatoriskt läser Ma C.

I matematik E (den högsta kursen på gymnasieskolan) har såväl antal som andel som läst kursen minskat kraftigt de senaste åren. Våren 1999 hade nästan 14 000 elever läst Ma E, år 2002 var det 11 500 och i år hade antalet minskat till 8 700 elever. Räknat som andel av eleverna som avslutat gymnasieskolan motsvarar detta år 1999 (19 %), år 2002 (16 %) respektive år 2005 (11 %).

Även i moderna språk väljer eleverna i ökande utsträckning bort de svåra kurserna. Bland årets avgångselever hade var sjätte elev (16 %) klarat steg 4 i ett annat modernt språk än engelska. För fyra år sedan (våren 2001) klarade nästan var tredje elev (32 %) samma språkkrav.

Många elever läste fler kurser än vad som behövdes

Elever med utökat program har frivilligt valt att läsa en eller flera kurser utöver fullständigt program. Andelen elever med utökat program var 23,2 % - en liten minskning sedan föregående år (24,0 %). En större andel av männen än av kvinnorna hade utökat program (25,5 % jämfört med 21,0 %).

Elever med reducerat program är elever som befriats från en eller flera kurser. Andelen elever med reducerat program är 5,1 % vilket var en liten minskning sedan 2003/04 då 5,8 % av eleverna hade reducerat program. En större andel av kvinnorna än av männen hade reducerat program (5,6 % jämfört med 4,7 %).

Genomsnittlig betygspoäng

Den genomsnittliga betygspoängen för riket har varit stabilt de senaste tre läsåren och var precis som förra läsåret 14,1. Även skillnaden mellan kvinnor och män har varit konstant de senaste tre åren. Sedan 2002/03 har betygskillnaden mellan könen varit 1,3 betygspoäng till kvinnornas fördel.

Skillnaden i genomsnittlig betygspoäng mellan fristående och kommunala gymnasieskolor fortsätter att minska. I år är skillnaden 0,7 betygspoäng, föregående läsår var skillnaden 1,1 betygspoäng. Sedan 1999/00 har betygsskillnaden sjunkit från 2,3 betygspoäng. Den fortsatta minskningen kan till viss del förklaras med att antalet elever i de fristående skolorna ökat och att skolorna därmed fått ett bredare elevunderlag. En annan förklaring kan vara att antalet elever med slutbetyg från utbildningar med andra inriktningar än naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig ökat inom de fristående skolorna.

Betygsstatistiken visar också att variationen mellan landets kommuner var stor. Öckerö och Danderyd hade högst genomsnittlig betygspoäng medan Bräcke och Tanum hade lägst. Skillnaden kan till viss del förklaras av kommunernas storlek samt vilka program som kommunerna anordnar.

Övergång till komvux

Nästan 14 000 personer som slutade gymnasieskolan våren 2004 fortsatte till komvux läsåret 2004/05. Detta var en ökning med 2 000 personer jämfört med förhållandet ett år tidigare. Räknat som andelar av eleverna i avgångsklasserna var direktövergången till komvux år 2003 cirka 13 % och år 2004 knappt 15 %. Störst var övergången bland de elever som inte fick något slutbetyg från gymnasieskolan. Bland dem som avbrutit naturvetenskapsprogrammet fortsatte mer än var fjärde (28 %) på komvux.

Variationen var stor mellan gymnasieskolans program. Störst övergång till komvux uppmättes för omvårdnadsprogrammet (19 %) och lägst för byggprogrammet (4 %). Var åttonde (12 %) elev som studerat på fristående huvudmans gymnasieskola återfanns i komvux läsåret därpå. Fler kvinnor än män fortsatte med studier på komvux direkt efter gymnasieskolan, 17 % respektive 12 %.

Faktaruta gymnasieskolans betygssystem

Slutbetyget är en sammanställning av betygen i samtliga kurser (ca 30-35) och betyget på projektarbete. Betyg ges i fyra betygssteg: Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd.

Den genomsnittliga betygspoängen beräknas som vid meritvärderingen till högskolan, där betyget Godkänd är värt 10 poäng, Väl godkänd 15 och Mycket väl godkänd 20 poäng. Kursens omfattning i gymnasiepoäng multipliceras med vikten för betyget och summan divideras med programmets totala antal gymnasiepoäng. En genomsnittlig betygspoäng på 15 motsvarar alltså Väl godkänd på alla kurser. <br />För grundläggande behörighet till högskolan krävs att eleven fått minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt program. (Rättelse 05-12-21: Något krav på godkänt resultat gällande projektarbete finns inte, vilket tyvärr felaktigt påstods i den första utgåvan av detta pressmeddelande.)

Faktaruta Skolverkets statistik

All Skolverkets statistik tas fram och bearbetas av Statistiska centralbyrån, SCB. Den bygger på de uppgifter kommuner, landsting och fristående skolor själva har rapporterat till SCB.

Uppgifter om gymnasieskolan presenteras i Skolverkets officiella statistik Utbildningsresultat 2006. Där finns också uppgifter om grundskolans resultat, komvux och nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL).

För frågor kontakta:

Sven Sundin, undervisningsråd, tfn 08-527 333 57<br />Anders Broberg, undervisningsråd, tfn 08-527 333 39<br />Moa Morin, undervisningsråd, tfn 08-527 331 21<br />Christina Sandström, enhetschef, tfn 08-527333 38