Allt fler skolor kritiseras för att de inte stoppar kränkningar

Den vanligaste orsaken till en anmälan är kränkande behandling. Förra året handlade 40 procent av alla anmälningar om kränkande behandling. Anmälningarna till Skolverket har ökat från 473 fall år 2006 till totalt 487 anmälningar förra året. Den dramatiska ökningen av antalet anmälningar som inträffade mellan 2005 och 2006 tycks därmed ha stabiliserats något men ligger kvar på en hög nivå. Pojkar är fortfarande något överrepresenterade i anmälningarna.

Av anmälningar som rör kränkande behandling gäller nästan 40 procent påståenden om att en vuxen som kränkt en elev i skolan. Anmälningarna innehåller påståenden om allt från ren misshandel, hot, till utfrysning och nedsättande uttalanden som eleven upplever som sårande och kränkande. Att vuxna kränker elever är särskilt allvarligt. Barn- och elevskyddslagen innehåller absoluta förbud för vuxna i skolan att utsätta barn och elever för kränkningar. Det kan innebära att den som är ansvarig tvingas att betala skadestånd till den elev som drabbats.

Sedan Barn- och elevombudet inrättades den 1 april 2006 har totalt 16 skolor krävts på skadestånd. Av dessa rör fem fall en kränkning där en vuxen kränkt en elev.

Fler skolor kritiseras

Av samtliga beslut är det långt ifrån alla som leder till kritik. Skolverket och Barn- och elevombudet kritiserar dock allt fler skolor för bristande arbete mot kränkande behandling. Kritikbesluten har ökat med drygt 60 procent det senaste året, från 42 kritikbeslut 2006 till totalt 69 kritikbeslut år 2007. Detta är en tydlig följd av den nya lagens skärpta krav på skolorna.

Kritikbesluten ökar både när det gäller elev som kränkt en annan elev och när en vuxen kränkt en elev. Ökningen är störst när det gäller vuxen som kränkt en elev. 2006 kritiserade Skolverket åtta huvudmän för att en vuxen kränkt en elev i skolan. 17 huvudmän kritiserades 2007 vilket innebär en fördubbling.

Mer omfattande utredningar

I och med att Barn- och elevombudet måste kunna visa att en kränkning faktiskt skett ställs det höga krav på de utredningar som måste göras i varje ärende. Utredningarna är på så sätt långt mer omfattande än tidigare. Dels utreds vad som faktiskt har hänt i det enskilda fallet. Detta kan bland annat innebära att barn och företrädare för skolan intervjuas. Dels utreds hur skolan agerat och vilka åtgärder som genomförts i samband med att kränkningen har inträffat. För att kritik ska utdelas, i ett fall där en elev utsatt en annan elev, krävs att skolans insatser inte bedömts som tillräckliga.

Brister i det förebyggande arbetet

Barn- och elevskyddslagen innebär en skyldighet för huvudmannen att agera så fort det finns signaler om att en elev utsätts för kränkande behandling. Ansvarig rektor måste omedelbart utreda det som hänt. Lagen kräver också ett kraftfullt förebyggande arbete. I det arbetet måste även frågan om vuxna som kränker elever hanteras. Idag saknar en majoritet av skolorna en korrekt likabehandlingsplan.

Sedan barn- och elevskyddslagen trädde i kraft har Skolverket inspekterat 40 kommuner. Av dessa hade 28 kommuner, 70 procent, brister i likabehandlingsplanen. Av 94 inspekterade fristående skolor hade 59 skolor, 63 procent motsvarande brister.

För frågor kontakta

Anna Westerholm, avdelningschef för utbildningsfrågor, på tfn 08-527 332 04 mobil 0733-77 32 04<br />Lars Arrhenius, Barn- och Elevombud på tfn 08-527 338 20 mobil 0733-77 38 20<br />För statistik på kommunalnivå ring:<br />Daniel Sandberg på tfn 08-527 331 88 mobil 0733-77 31 88<br />Anna Grebäck på tfn 08-527 331 94 mobil 0733-77 31 94