Andelen elever med gymnasiebehörighet minskar - men andelen elever som når målen i alla ämnen ökar
Jämfört med föregående år har andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan minskat. Det visar Skolverkets statistik över slutbetygen i årskurs 9. Minskningen beror på att fler flickor inte når godkänt i matematik. Andelen behöriga pojkar ligger kvar på samma nivå som föregående år. Samtidigt har det genomsnittliga meritvärdet förbättrats och andelen elever som når målen i alla ämnen har ökat.
Var tionde elev utan gymnasiebehörighet
Trots att en högre andel når målen i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska så minskar andelen behöriga till gymnasieskolan. Våren 2008 var andelen behöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program 88,9 %. Det är den lägsta andelen behöriga sedan 1998 då slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första gången. 2007 var 89,1 % behöriga.
Försämring bland flickorna
Det är bland flickorna som andelen behöriga minskat, våren 2008 var 89,9 % av flickorna behöriga, motsvarande andel föregående år var 90,4 %. Bland pojkarna är andelen behöriga oförändrat 87,9 %. <br />Flickornas försämrade resultat beror på att en större andel än tidigare inte når upp till godkänt i matematik. I år är det 7,2 % av flickorna och 7,7 % av pojkarna som inte får godkänt i matematik.
Större andel når målen i alla ämnen
Av de elever som avslutade årskurs 9 våren 2008 uppnådde 76,6 % målen i 16 ämnen. Det är en förbättring med en halv procentenhet jämfört med föregående år. Förbättringen har skett för båda könen men är något större hos pojkarna. <br />Det genomsnittliga meritvärdet har ökat från 207,3 föregående år till 209,3. Meritvärdet har ökat nästan varje år sen 1998 då det var 201,2.
Skillnader mellan elevgrupper
Trots årets försämring bland flickor är gruppens genomsnittliga resultat fortfarande bättre än pojkarnas avseende såväl genomsnittligt meritvärde (220,6 respektive 198,5) som andel behöriga till gymnasieskolan. Könsskillnaden har varit ungefär lika stor sedan 1998. <br />Föräldrarnas utbildning är den bakgrundsfaktor som visar de allra största variationerna i resultat. Elever med minst en högskoleutbildad förälder har i genomsnitt ett högre meritvärde (231,2) än elever med föräldrar vars högsta utbildning är gymnasieskola (193,5) eller grundskola (162,6).
Elever med utländsk bakgrund är en väldigt heterogen grupp. Relativt lite skiljer mellan elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och de som invandrat före grundskolestart. De elever som invandrat efter grundskolestart har dock ett betydligt lägre genomsnittligt meritvärde (164,2). Meritvärdet för elever med svensk bakgrund är 212,0.
Fakta om betyg och behörighet
Meritvärdet beräknas på de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg (Godkänt räknas som 10 poäng, Väl godkänt som 15 och Mycket väl godkänt som 20 poäng). Maxvärdet är 320 poäng. För att vara behörig till gymnasieskolans nationella och specialutformade program krävs betyget godkänt i engelska, matematik och svenska.
För mer information
På Skolverkets webbplats SIRIS finns uppgifter om slutbetyg från grundskolan både på skolnivå, kommunnivå och riksnivå.
Vid frågor kontakta
Stefan Erson, undervisningsråd 08-527 334 29<br />Linnéa Rask, undervisningsråd 08-527 333 58<br />Gunhild Graseman, undervisningsråd 08-527 331 40<br />Christina Sandström, enhetschef 08-527 333 38<br />
