Brister i särskilt stöd drabbar de svagaste eleverna

Fler elever får stöd

Andelen eleven som får särskilt stöd i skolan är hög. Skolverkets genomgång av de senaste årens utvärderingar och forskning visar att ca fyrtio procent av eleverna fick specialpedagogiskt stöd någon gång under sin skoltid. Samtidigt finns det elever som inte får stöd trots att de är i behov av det. Kartläggningen visar att en av fem elever med behov av stöd inte fick det och att var fjärde elev som får särskilt stöd saknar åtgärdsprogram.

Stödet stämmer inte med behoven

Att en elev får särskilt stöd är inte en garanti för att man kommer till rätta med elevens studiesvårigheter. Brister i stödets utformning och innehåll kan vara förklaringar till att stödet inte kompenserar för elevens svårigheter. När skolan utreder orsaken till en elevs svårigheter söker man ofta problemet hos den enskilda eleven utan att utreda och analysera elevens hela skol- och studiesituation. <br />Detta blir speciellt uppenbart när det gäller elever som kan upplevas som störande eller utagerande. Då handlar det vanligtvis inte om för lite stöd utan om fel sorts stöd. Stödet går ofta ut på att komma tillrätta med det störande beteendet utan att utreda orsakerna. Tiden för att arbeta med elevens beteende tas ofta från annan undervisning. Ibland kan detta vara väl använd tid, om stödet är adekvat och ges efter en utredning om vilket stöd som krävs. I andra fall innebär det att eleven kommer ännu mera efter kamraterna.

Stöd i särskilda grupper allt vanligare

Det tycks bli vanligare att elever i behov av stöd placeras i särskilda undervisningsgrupper. Resultat visar att många elever verkar vara nöjda med den hjälp som de har fått men att de har känt sig utpekade vilket i sin tur kan påverka motivationen, självbilden och i förlängningen elevens lärande negativt. <br />Studier visar att också att de insatser som genomförs sällan följs upp och analyseras. Följden blir att åtgärderna upprepas och eleven får "mer av samma" insats. De åtgärder som sätts in tycks dessutom mer bestämmas av vilka resurser skolan har än av pedagogiska bedömningar och elevens behov.

Färdighetsträning och hemuppgifter är vanliga åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Att elever som har föräldrar med högre utbildning lyckas bättre kan hänga ihop med att de har större möjlighet att utöva inflytande och se till att deras barn får tillgång till rätt sorts stöd. De har också bättre förutsättningar att stödja sitt barn i skolarbetet. Elevernas och föräldrarnas medverkan har också betydelse när ett åtgärdsprogram utarbetas. Ett problem är att föräldrarna ofta kommer in för sent i processen vilket gör att de inte får tillräcklig möjlighet att vara med och diskutera stödinsatserna.

Lärarens kompetens viktigast

Den enskilt viktigaste faktorn för elevers studieresultat är lärarens kompetens. Lärare som har goda kunskaper om eleven såväl kunskapsmässigt som socialt har bättre förutsättningar att stödja och motivera eleverna. De har en också bred undervisningsrepertoar och kan variera och anpassa undervisningen efter elevers olika behov och förutsättningar.

För frågor kontakta

Lena Hammarberg, enhetschef för analys och samordning, <br />tfn 08-527 331 89

Karolina Österlind, undervisningsråd, <br />tfn 08-527 334 24

Staffan Engström, undervisningsråd, <br />tfn 08-527 332 55

Per-Olof Artberg, undervisningsråd på tillsyn, <br />tfn 08-527 331 16

Fakta:

Under 2007 fick Skolverkets in totalt 1200 anmälningar varav ca 250 handlade om rätten till särskilt stöd.