Välutbildad personal i kommunala förskolor

Totalt gick 67 procent av alla barn mellan 1 och 5 år i en kommunal förskola och 14 procent i enskild år 2007. Enskilda förskolor är mycket vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper. I ett sextiotal kommuner i landet finns inga förskolor alls i enskild regi.

I början av 2000-talet var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning ungefär densamma i kommunala och enskilda förskolor (54 respektive 52 procent). Skillnaden i personalens utbildningsnivå har förstärkts över tid. Medan utbildningsnivån har varit i stort sett oförändrad i de kommunala förskolorna har den sjunkit i de enskilda i takt med att de blivit fler. Mest välutbildade är de som arbetar i kommunala förskolor. Där har över hälften, 54 procent, en pedagogisk högskoleutbildning medan 41 procent är utbildade barnskötare. Endast 4 procent saknar utbildning för arbete med barn.

I de enskilda förskolorna är utbildningsnivån lägre. 42 procent har en pedagogisk högskoleutbildning och 39 procent en barnskötarutbildning. 11 procent har ingen utbildning alls för arbete med barn.

Färre barn får modersmålsstöd i enskilda förskolor

Det finns också andra skillnader mellan enskilda och kommunala förskolor. De enskilda har till exempel lägre andel barn med annat modersmål än svenska än de kommunala (11 procent jämfört med 17). Det är också ovanligare att barnen får modersmålsstöd i enskilda förskolor. Sådant stöd ges till 10 procent av de "berättigade" barnen i enskilda förskolor och till 17 procent i de kommunala. Dessutom är barngrupperna i genomsnitt något större i de enskilda förskolorna (16,9 barn per grupp jämfört med 16,7 i de kommunala). Däremot är personaltätheten densamma.

Bolagsdrivna förskolor vanligast

Bolagsdrivna förskolor har numera gått om föräldrakooperativen som den vanligaste enskilda driftsformen. Närmare 40 procent av barnen i de enskilda förskolorna går i en bolagsdriven förskola och knappt 30 procent i ett föräldrakooperativ. År 2000 var dessa andelar 25 respektive 44 procent.<br />

Ovanligt med enskilda fritidshem

Fritidshem i enskild regi är inte lika vanliga som enskilda förskolor. År 2007 gick 7 procent av alla barn mellan 6 och 9 år i ett enskilt fritidshem och 72 procent i ett kommunalt. Enskilda fritidshem är - liksom enskilda förskolor - betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper.<br /> <br />Också i fritidshemmen är utbildningsnivån högre om de drivs i kommunal regi. I kommunala fritidshem har 60 procent av årsarbetarna en pedagogisk högskoleexamen, jämfört med 34 procent i enskilda fritidshem.

Dessutom är personaltätheten högre i kommunala fritidshem. Där går det i genomsnitt 19 barn på varje årsarbetare, jämfört med 22 barn i enskilda fritidshem.

Däremot är barngrupperna i genomsnitt större i kommunala fritidshem - 34 barn per grupp jämfört med 32 barn i enskilda.<br />

Annat mönster i familjedaghem

Även när det gäller familjedaghem finns det skillnader mellan enskild och kommunal verksamhet. Skillnaderna går dock åt ett delvis annat håll än i förskola och fritidshem.<br /> <br />Dagbarnvårdarna har oftare pedagogisk högskoleutbildning i enskild verksamhet än i kommunal (12 procent jämfört med 2). Även andelen barnskötare är högre i enskilda familjedaghem (40 procent jämfört med 36). Däremot är det vanligare att dagbarnvårdare i enskild regi helt saknar utbildning för arbete med barn än att kommunala dagbarnvårdare gör det (34 procent jämfört med 29).<br /> <br />Dessutom är antalet barn per dagbarnvårdare i genomsnitt något större i enskilda familjedaghem än i de kommunala (5,4 barn jämfört med 4,9).<br /> <br />Totalt gick 1 procent av alla barn mellan 1 och 5 år i ett enskilt familjedaghem år 2007 och 4 procent i ett kommunalt. Det stora flertalet enskilda familjedaghem ligger i storstäderna eller i förortskommuner.<br />

För mer information

Ulla Nordenstam, undervisningsråd, tfn 08-527 331 68

Anneli Melén, undervisningsråd, tfn 08-527 331 46

Ingegerd Johansson, undervisningsråd, tfn 08-527 332 74<br />