Kraftig försämring av gymnasieelevernas kunskaper i matematik och fysik

1995 tillhörde Sverige de länder som presterade högst resultat i fysik. 13 år senare ligger resultaten på en internationellt sett genomsnittlig nivå. I avancerad matematik presterade eleverna på en genomsnittlig nivå 1995. Idag presterar eleverna långt under det internationella genomsnittet. Elever som läst Matematik E-kursen presterade i genomsnitt betydligt bättre resultat jämfört med dem som endast läst till och med Matematik D. Den skillnaden beror sannolikt inte bara på att eleverna läst ytterligare en matematikkurs utan även på att elever som redan är bra på matematik också är de som oftast väljer att läsa mer avancerade kurser.

Försämringen störst bland lågpresterande

Andelen elever som inte når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån har ökat i både fysik och matematik. Försämringen är inte jämnt fördelad mellan hög- och lågpresterande elever utan det är de lågpresterande eleverna som har försämrat sina resultat mest även om de högpresterande elevernas resultat också har försämrats.

Lite undervisningstid i jämförelse

Enligt de skattningar som gjorts ägnas relativt lite undervisningstid åt både fysik och matematik i Sverige jämfört med övriga deltagande länder. I matematik ägnas lektionstiden främst åt individuellt arbete. Läxor och prov betonas mindre i Sverige än i övriga länder. Dessutom har den tid som eleverna ägnar åt matematik utanför lektionstiden, t.ex. läxor, minskat sedan 1995.

Tänkbara förklaringar

Skolverket ser i nuläget inga enkla förklaringar till resultaten. Däremot finns ett antal tänkbara orsaker som tillsammans kan förklara resultatförsämringen och som bör undersökas närmare:

• Eleverna har sämre kunskaper med sig från grundskolan. Därmed måste undervisningstid i gymnasieskolan läggas på repetition av grundskolekunskaper.
• Svenska elever ägnar mycket tid åt individuellt arbete på lektionerna.
• Studier tyder på att undervisningen är mer procedurinriktad och att det ägnas mindre tid åt begreppslig förståelse.
• Kurssystemet har förändrats. 1995 läste eleverna en sammanhållen ämneskurs. Idag läser man ämnen uppdelade i olika kurser. Dessutom är kursen Matematik E idag valbar.
• Kursplanerna är inte lika detaljerade och tydliga som de var 1995 utan ger större utrymme för lokala tolkningar, vilket kan ha lett till att kravnivåerna sänkts.
• I kursplanerna idag jämfört med 1995 betonas matematikorienterad problemlösning i fysik mindre och fysiktillämpningar i matematik mindre.

Fakta om TIMSS

TIMSS Advanced 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell jämförande studie om elevers kunskaper i avancerad matematik och fysik. TIMSS-undersökningarna samlar in en mängd information om länders policy, mål, faktisk organisation, undervisning samt elevers kunskaper och attityder. I TIMSS Advanced 2008 har 10 länder deltagit. De elever som deltog i den svenska delen av undersökningen gick våren 2008 tredje året på gymnasiets naturvetenskapliga eller tekniska program och hade läst minst Matematik D respektive Fysik B. I Sverige deltog ca 4 600 elever, 2 300 i vardera matematik och fysik från 237 skolor.

För frågor kontakta

Marie Eklund, undervisningsråd<br />08-527 334 08, eller 0733-773408

Anders Auer, undervisningsråd<br />08-527 333 17, eller 0733-773317

Sverker Härd, enhetschef<br />08-527 333 11 eller 0733-773311

Klas Unger, undervisningsråd<br />08-527 332 13 eller 0733-773213

Peter Nyström, universitetslektor, fil dr, Umeå universitet<br />070-255 07 10 eller 090-7869949

Per Thullberg, generaldirektör<br />08-527 334 77 <br />