Storstäder och friskolor lockar allt fler gymnasieelever
De fristående gymnasieskolorna blir allt fler och de kommunala gymnasieskolorna allt färre. Det är i första hand i storstäder och större städer som friskolorna ökar. Störst är förändringen i Malmö där antalet elever i kommunala gymnasieskolor minskat med 5 procent samtidigt som friskolorna ökat med 26 procent. I Stockholm går nu för första gången fler gymnasieelever i friskolor än i kommunala skolor, visar ny statistik från Skolverket.
Läsåret 2009/10 gick 394 800 elever i gymnasieskolan, vilket är en minskning med drygt 1 500 sedan föregående läsår. Kommunala skolor har nu 9 600 färre elever och fristående skolor 8 100 fler elever jämfört med föregående läsår. Framför allt ökar de fristående skolorna bland de yrkesförberedande utbildningarna. Det rör sig om en ökning med 5 500 elever och en trolig förklaring är att fristående skolor är mycket aktiva inom det pågående försöket med lärlingsutbildning. Samhällsvetenskaplig utbildning är störst i såväl kommunala som fristående skolor. Medieutbildning och el-utbildning är de gymnasiestudier som har störst andel elever i fristående skolor, 45 respektive 43 procent.
Friskolor främst i storstäder
Det finns idag 497 kommunala gymnasieskolor, 458 fristående och 21 landstingskommunala skolor. I 13 kommuner finns ingen gymnasieskola alls. Fyra kommuner har en friskola men ingen kommunal skola och 38 kommuner har endast individuella program. Fristående skolor finns i första hand i storstäder, 122 i storstäder och 199 i större städer. I alla tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö, minskar antalet elever i de kommunala skolorna samtidigt som de fristående skolorna ökar. I Stockholm finns nu 96 gymnasieskolor och 67 av dessa har fristående huvudman. Motsvarande uppgifter i Göteborg är 14 kommunala och 34 fristående och för Malmö 13 kommunala och 21 fristående skolor.
Större städer lockar
Till alla större städer sker en omfattande och ökande inpendling av gymnasieungdomar. Till Stockholm pendlar 13 400 från omgivande kommuner, till Göteborg 7 100 och till Malmö 3 000 elever.
Många byter utbildning det första året
Två elever av sexton byter utbildning det första året. Elever som börjar på medieprogrammet samt handels- och administration byter ofta utbildning. Bygg- och energistuderande byter sällan utbildning. För elever på individuella program var andelen som byter till annan gymnasieutbildning som väntat hög.
Alltjämt ojämn könsfördelning
I flertalet utbildningar i gymnasieskolan är könsfördelningen skev. Viss utjämning har skett de senaste åren på såväl bygg-, teknik- som omvårdnadsutbildningarna. Naturvetenskapliga utbildningar har lika många kvinnor som män bland de studerande.
Hantverksutbildning ökar
Bland de utbildningar som ökar i årskurs 1 märks hantverk och energi, plus 400 respektive 140 elever. Naturvetenskap, International Baccalaureate samt Waldorf utbildningar är i stort sett oförändrade. Alla övriga utbildningar minskar i årskurs 1 jämfört med förra året.
För frågor kontakta
Anna Norin, undervisningsråd, på tfn 08-527 333 81
Therese Sehlstedt, undervisningsråd, på tfn 08-527 332 72
Sven Sundin, undervisningsråd, på tfn 08-527 333 57
Christina Sandström, enhetschef, på tfn 08-527 333 38
Fler alternativ