Formativ bedömning

Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära.

Den bedömningskultur som finns i klassrummet har stor betydelse för den enskilde elevens förhållningssätt till lärande. I nedanstående figur betraktas bedömning som en faktor som kan påverka elevens motivation och självbild både positivt och negativt.

Pil som pekar uppåt och pil som pekar nedåt. Uppåt: Utveckla & analysera. Nedåt: Döma & fördöma En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målen för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målen och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målen. De tre frågor som måste ställas av elev och lärare är:

  • Vad är målet?
  • Hur ligger jag/eleven till?
  • Hur ska jag/eleven gå vidare?

Med dessa tre frågor som grund beskrivs nedan fem nyckelstrategier för formativ bedömning. I dessa är både eleven, klasskamraterna och läraren viktiga aktörer.

Vad ska eleverna lära sig?

I de svenska kurs- och ämnesplanerna motsvaras målen för undervisningen av de förmågor som undervisningen ska utveckla och som finns uppräknade under rubriken Syfte. Målen för elevens kunskapsutveckling motsvaras av kunskapskraven. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna. Det är viktigt att eleverna får möjligheter att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer. Detta kan ske genom att elever och lärare diskuterar och värderar exempel på arbetsprestationer av olika kvalitet eller att bedömningsexempel arbetas fram tillsammans med eleverna.

Vad kan de redan?

Det är väsentligt att undervisningen utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått, det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. Den formativa bedömningen är en del av undervisningen. Kvaliteten på
de uppgifter som eleverna arbetar med eller de frågor som ställs i klassrummet har betydelse för om eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper. Med utgångspunkt från den information läraren samlar in om elevernas kunskaper kan läraren göra
ändringar i sin planering och undervisning för att bättre kunna möta elevernas behov och förutsättningar.

Hur ska eleven göra för att komma vidare?

Läraren, men också eleven själv och andra elever, kan ge återkoppling som kan föra lärandet framåt. Återkopplingen fungerar när den kan användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla. Den kan också bidra till att stärka en dialog mellan lärare och elev om hur eleven ska göra för att närma sig målen.

Hur kan eleverna stödja varandras lärande?

När elever bedömer varandras arbete och ger återkoppling kan det bidra till att de blir mer förtrogna med hur uppgifter av olika kvalitet ser ut. Deras förmåga att göra självbedömningar kan stärkas genom ett aktivt arbete med kamratbedömning.

Hur kan eleven bedöma och styra det egna lärandet?

Elevens förmåga att ta ansvar för och styra det egna lärandet kan stärkas genom att eleven ges möjlighet att lära sig att själv bedöma sitt arbete.

Läs mer om formativ bedömning och hur det samspelar med den summativa bedömningen i stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan

Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter

Senast granskad: 2014-09-10
Innehållsansvar: Prov- och bedömningsenheten