Bedömarträning inför ämnesproven i årskurs 6

Materialet ska ge dig som lärare möjlighet att bli säkrare i din bedömning av elevernas prestationer på ämnesproven i årskurs 6. Bedömarträningsmaterialet består bland annat av textbaserade och filmatiserade delar, föreläsningar, bedömda elevuppgifter och uppgiftsexempel att träna med.

Att arbeta med materialet

Ett sätt du kan arbeta med materialet är att du först skaffar dig en överblick av alla delar, beslutar vilka delar du tänker använda och hur du ska planera in den tid som behövs för att du ska vara väl förberedd inför bedömningen av dina egna elevers prestationer i proven. Kanske bör du planera arbetet tillsammans med kolleger och skolledning, i ett nätverk eller tillsammans med kollegor från andra skolor. Träningen ger antagligen bättre effekt om du har någon att diskutera med. I respektive ämnes bedömarträning får du förslag på hur du och dina kollegor kan arbeta med just det materialet.

Bedömarträning i svenska och svenska som andraspråk Bedömarträning i matematik Bedömarträning i engelska

Proven fokuserar på de förmågor som beskrivs i kursplanen

All bedömning ska vara valid (giltig och trovärdig). Detta innebär att den ska pröva rätt saker och göra det på ett sådant sätt att resultaten blir så informativa och användbara som möjligt. Validitet i detta sammanhang innebär bland annat att proven ska fokusera de förmågor som beskrivs i kursplanen. Därför täcker de nationella proven så stora delar av kursplanen som möjligt, även om de av praktiska skäl inte kan göras så omfattande att allt finns med. Provens bredd ska också se till att undervisningen inte påverkas negativt och snävas in till att bara ”träna inför provet”.

Tillförlitlig bedömning - hög reliabilitet

Bedömningen ska också vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet eller mätsäkerhet. För att säkerställa hög reliabilitet krävs att uppgifterna är utprövade i större grupper av elever. De nationella proven är alla utprövade i stor skala och därefter komponerade med hjälp av gängse vetenskapliga metoder. Därmed kan man säga att provuppgifterna i stor utsträckning är rensade från eventuella slumpmässiga fel som kan påverka resultatet. Det krävs också att proven genomförs under likvärdiga former för att de ska visa likvärdiga resultat för alla elever. Genomförandet måste alltså också vara reliabelt. Därför är det viktigt att läraranvisningarna till proven följs noggrant och att personal på skolan är noga med att inte riskera att provens innehåll sprids på t ex internet eller genom mobiltelefoner. Proven ska hållas under sekretess även efter genomförandet. Vissa delar återanvänds i form av ankaruppgifter för att säkerställa reliabilitet i proven över tid.

Sambedömning - för en ökad likvärdighet

En likvärdighet i bedömning av provet bygger på att bedömningsanvisningar till proven följs för att öka likvärdigheten mellan olika bedömare. Bedömningen måste också vara likvärdig mellan olika bedömare. För att bedömningen ska bli likvärdig fordras i provsammanhang sambedömning. Genom att bedöma tillsammans, byta elevlösningar, jämföra och diskutera varandras bedömningar åstadkoms en högre grad av bedömaröverensstämmelse eller interbedömarreliabilitet.

Nationella prov - Summativ och formativ funktion

De nationella proven i årskurs 6 har framför allt en summativ funktion: de är avsedda att vara en avstämningspunkt i slutet av årskursen och visa vilka kvaliteter eleven har i sina kunskaper i respektive ämne. Från 2013 används ska ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk användas av läraren som stöd vid betygssättningen. I matematik läggs poängen från alla delprov ihop till ett provresultat och ett provbetyg. I engelska, svenska och svenska som andraspråk anges resultat på enskilda delprov i form av delprovsbetyg. Dessa delprovsresultat vägs sedan samman till ett provbetyg. Hur denna sammanvägning går till är lite olika för respektive ämnesprov och finns beskrivet i bedömningsanvisningarna. Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning eftersom betygssättningen bygger på ett betydligt bredare underlag än vad ett nationellt ämnesprov kan ge underlag för.

Ger information om vilka kunskaper eleven behöver utveckla mer

Det nationella provet kan även användas som en del i den bedömning för lärande som är en del av det pedagogiska arbetet, i synnerhet som eleven efter proven i årskurs 6 har tre år kvar i grundskolan. På så sätt fyller proven även en formativ funktion. Provresultaten ger god information om vilka kunskaper som utgör styrkor och vilka kunskaper som eleven behöver utveckla särskilt mycket. Denna information kan utgöra underlag för fortsatt planering av undervisningen och elevens arbete i ämnet. I detta syfte finns till proven också dokument att använda som uppföljning och underlag för till exempel individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen och utvecklingssamtal. Analysen av provresultaten för en grupp, klass eller skola kan ge information om hur undervisningen kan förändras eller förbättras så att elevernas kunskaper ska utvecklas så långt som möjligt.

Det nationella provet är en del av lärarens underlag för betygssättning 

Om en lärare eller skola överlag sätter betyg som i stor utsträckning är högre eller lägre än provbetygen bör skolan analysera principerna för betygssättning på skolan och kunna förklara vad dessa avvikelser beror på. För en enskild elev gäller dock att terminsbetyget kan vara både högre eller lägre än provbetyget. Det nationella provet är inget examensprov utan är ett av lärarens underlag inför betygssättning.

Mer om prov och bedömning

I högerspalten kan du bland annat ladda ned publikationen Kunskapsbedömning i skolan, ett mer omfattande stödmaterial som går igenom centrala begrepp som används i bedömningssammanhang. Du hittar även länkar till information om de nationella proven.