Dags för betyg

Elever i grundskolan får betyg första gången i slutet av höstterminen i årskurs 6. Sedan får eleven ett nytt betyg i slutet av varje termin fram till våren i årskurs 9 när slutbetyget sätts. Det är med slutbetyget elever söker vidare till gymnasieskolan.

Kunskapskrav i varje ämne

I varje ämne och kurs i skolan finns det kunskapskrav. De talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. Betygsskalan har fem godkända steg E, D, C, B och A, och det finns kunskapskrav för betygen E, C och A.

Betyget D ger läraren om en elev visar alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget E och övervägande delen av det som beskrivs i kunskapskravet för betyget C. Samma sak gäller för betyget B, men då ska eleven ha visat alla kunskaper som beskrivs i kunskapskravet för betyget C och till övervägande del det som står i kunskapskravet för betyget A.

Läraren kan använda alla steg i betygsskalan varje gång hon eller han sätter ett betyg. Det betyder att en elev kan få ett A i betyg redan i årskurs 6 eller 7. Läraren sätter ett nytt betyg varje termin, så om en elev får betyget A i ett ämne i slutet av vårterminen i årskurs 6 betyder inte det att eleven automatiskt har ett A i det ämnet i slutet av höstterminen i årskurs 7. I gymnasieskolan får elever betyg när en kurs är avslutad.

Kurs- och ämnesplaner i skolan

Kunskapskraven för alla ämnen i grundskolan och alla kurser i gymnasieskolan finns i kurs- och ämnesplanerna.

Kursplaner i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan Ämnesplaner i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Kurs- och ämnesplaner för vuxenutbildningen

Terminsbetyg och slutbetyg

Alla betyg en elev får i skolan från hösten i årskurs 6 till hösten i årskurs 9 kallas för terminsbetyg. Slutbetyg är de betyg eleven får när hon eller han slutar grundskolan i årskurs 9. Det är de betygen eleven använder när han eller hon ansöker till gymnasieskolan.

Ansökningarna till gymnasieskolan börjar redan på hösten. Därför får elever i årkurs 9 ett preliminärt antagningsbesked utifrån terminsbetyget på höstterminen i årskurs 9. Men det är utifrån slutbetyget som den definitiva antagningen sker.

Hur lärare sätter betyg

Lärare sätter betyg utifrån vad en elev kan i förhållande till kunskapskraven i slutet av en termin i grundskolan och efter avslutad kurs i gymnasieskolan. Lärare utgår då från all tillgänglig information om elevens kunskaper. Inget enskilt prov, inte ens de nationella proven, kan ensamt avgöra ett betyg.

Det finns inga regler för hur lärare ska använda sig av betygsbeteckningarna på olika prov och uppgifter. Sådana ”betyg” är inte betyg i skollagens mening. Det kan vara bra att känna till att när lärare sätter termins- eller slutbetyg summerar de inte elevers ”betyg” på prov och uppgifter utan gör en bedömning av vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven. Det kan till exempel innebära att en elev som fått ”betygen” C, A, A, A och A på olika prov och uppgifter kan få betyget A i betyg. Det kan också innebära att det blir ett annat betyg.

Elevers frågor om betyg

Vi får ofta frågor från elever som tycker att betygssystemet är orättvist, att man som elev måste prestera på topp hela tiden och att man inte kan ha en dålig dag. Vilket betyg det blir avgörs vid tiden för betygssättningen. Det stämmer att du då till exempel för betyget A måste ha visat att du kan allt som beskrivs i kunskapskravet för A, men det betyder inte att du måste ha visat det jämt och särskilt inte från början.

Bedömningar är viktiga för att stödja elevers kunskapsutveckling ända fram till att betyget sätts, och det är inte meningen att en elev ska behöva prestera på topp hela tiden. I regel kan inte en enskild bedömning ensamt avgöra en elevs betyg.

I den här filmen pratar Pernilla Lundgren från Skolverket med Matilda Hellström, tidigare ordförande för Sveriges elevråd. Titta på filmen för att få svar på de vanligaste frågorna från elever om just betyg.

Ställ dina frågor om betyg

I vårt frågeforum kan du ställa dina frågor om bedömning och betygssättning. Du hittar även svar på frågor som andra har ställt till oss. 

Länk till Kundo


F-varning

F-varning är inget begrepp som används i de lagar och regler som finns om skolan. Däremot står det i läroplanen att läraren ska utvärdera varje elevs kunskapsutveckling och informera dig som elev och dina föräldrar om hur det går i skolan. Det är förstås extra viktigt om en elev riskerar att inte nå upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för att få ett godkänt betyg. 

Den här informationen kan skolan ge både skriftligt och muntligt vid flera tillfällen. Dels får du och dina vårdnadshavare information vid utvecklingssamtal, dels ska läraren informera eleverna om grunderna för betygssättningen.

Om en elev riskerar att få ett underkänt betyg ska eleven skyndsamt få stöd i form av extra anpassningar. Det kan även vara så att eleven är i behov av särskilt stöd och då behöver läraren anmäla detta till rektorn.

Läs mer om extra anpassningar och särskilt stöd

F-varning är som sagt inget som beskrivs i skollagen eller i andra lagar om skolan, men utgångspunkten är att skolan behöver kommunicera med dig som elev och dina vårdnadshavare om du riskerar att inte nå minst betyget E. Men, det står heller ingenting i skolans lagar och regler om att din lärare inte kan sätta ett F i betyg utan att först ha informerat om det.

Rätt att få ett betyg motiverat

Ett betyg ska inte komma som en överraskning för en elev. Läraren behöver kunna förklara på vilka grunder ett betyg sätts och stimulera och ge elever återkoppling i skolarbetet. Om en elev eller elevens vårdnadshavare ändå vill få information om skälen för ett betyg har ni rätt att få det av läraren som satt betyget. 

Eleven eller vårdnadshavaren kan ta del av prov och uppgifter som eleven har gjort i skolan. Ni kan däremot inte begära att få se alla lärarens egna anteckningar och det är heller inte möjligt att överklaga ett betyg.

Om det blivit fel

Det är inte möjligt att överklaga ett betyg, men en lärare kan ändra ett betyg om det visar sig att ett betyg är uppenbart fel. Det kan till exempel komma fram att läraren missat ett bedömningsunderlag eller att det skett en förväxling av elever. En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.

Senast granskad: 2016-02-05
Innehållsansvar: Prov- och bedömningsenheten