Kommuner har satsat på de individuella programmen

Den 1 juli 2006 kom en lag som innebar att alla kommuner ska erbjuda individuella program, IV, på heltid. Syftet var att höja kvaliteten inom utbildningen. Snart ett år senare har de flesta kommuner både utökat och utvecklat verksamheten, visar en studie från Skolverket. <br />- Kommuner erbjuder mer verksamhet och har utökat innehållet med mer teoretisk undervisning i flera ämnen, säger Karin Wahlström, projektledare. <br />Vad som räknas som heltidsstudier är inte angett i lagen och kan skifta mycket mellan kommuner. Många kommuner har en undervisning som motsvarar heltidsstudier vid andra gymnasieprogram. Vissa räknar in praktik, läxläsning och specialpedagogik i undervisningstiden, andra inte.<br />- Kommunerna anpassar också undervisningen efter varje elev, vilket är tanken, både när det gäller vad man lär ut och hur man lär ut det, säger Karin Wahlström.<br />Kommuner erbjuder även fler platser på programinriktade individuella program än tidigare.

Stärkt självförtroende

Tidigare studier visar att elever på IV trivs.<br />- Många har haft svårigheter i grundskolan. De har ofta dåligt självförtroende och en känsla av att de inte kan något. På IV känner de att de äntligen får möjligheter och deras självförtroende stärks, säger Karin Wahlström.<br />På IV finns elever som saknar behörighet från grundskolan, elever som inte kommit in på den gymnasieutbildning de valt, elever som vill byta program och hamnar i skarven mellan två terminer och elever som börjat på ett nationellt program men inte klarat studierna eller valt att hoppa av. Även ungdomar under 20 år som kommunen ansvarar för erbjuds IV som en sysselsättning. Elever med utländsk bakgrund som kommit sent till Sverige, liksom elever från studieovana hem är överrepresenterade. <br />- Här finns både elever som bara behöver lite stöd för att komma vidare till ett nationellt program och elever som behöver mycket stöd, säger Wahlström.

Olika syn på IV

Andelen elever som läser på IV har varit stabil sedan slutet av 90-talet, då behörighetskraven till gymnasieskolan infördes. Däremot är variationen mellan kommuner stor i hur många elever som läser på IV. Det beror på att synen på IV kan skifta mellan kommuner, menar Karin Wahlström.<br />- Olikheterna handlar om vilken roll man ger de individuella programmen. Min tolkning är att vissa kommuner ofta överför elever med skolsvårigheter till IV, medan andra kommuner är mer strikta med vilka som ska gå på IV och erbjuder oftare stöd inom det nationella program som eleven läser på.

Tar över problem

Ursprungligen skapades IV för elever som inte tagit sig in på nationella program. Men idag finns alltså betydligt fler grupper än så på IV och även elever med behörighet läser här. <br />- Det kan vara så att IV får ta över problem som skulle ha hanterats inom grundskolan eller den ordinarie gymnasieskolan. Programmet får inte ses som ett generellt svar på alla skolsvårigheter. IV kan vara en räddning för den enskilde eleven men riskerar att bidra till segregation inom grund- och gymnasieskolan, säger Karin Wahlsström.

Av de elever som slutade grundskolan 2005 och samma år började på IV, gick 44 procent över till ett nationellt program ett år senare. Ungefär var femte elev som börjar gymnasieskolan på IV har slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år.<br />Text: Helena Norman

För frågor, kontakta:

Karin Wahlström, undervisningsråd och projektledare, tfn 08-527 331 23 mobil 0733-77 31 23. <br />Sven Sundin, undervisningsråd, tfn 08-527 333 57 mobil 0733-77 33 57. <br />