Mer EU på schemat
Svenska gymnasieelever anser att de behöver lära sig mer om EU i skolan. Framför allt inom dagsaktuella frågor som miljö, asyl- och flyktingpolitik. Det visar en ny studie om gymnasieelevers kännedom om EU som Skolverket genomfört.
Skolverkets studie om EU-undervisningen i gymnasieskolan visar att det finns stora skillnader mellan olika program och skolor. På en del skolor får EU-frågor mycket plats i undervisningen medan de på andra skolor får väldigt lite utrymme. Trots att det inte finns någon skillnad i kursplanerna för Samhällskunskap har elever på yrkesförberedande utbildningar mindre EU-undervisning än elever på de studieförberedande utbildningarna.<br />- Ur ett medborgligt perspektiv har alla rätt till undervisning i hur vårt land styrs både kommunalt, nationellt och på EU-nivå. Vi har varit medlemmar i EU sedan 1995, det är viktigt att eleverna förstår hur EU påverkar dem i vardagen, säger Jan Schierbeck, projektledare på Skolverket.
Både lärare och elever har deltagit
Studien om EU-undervisningen i gymnasieskolan bygger på enkätsvar från lärare som undervisar i samhällskunskap på gymnasieskolor i hela landet, samt på intervjuer med lärare och elever på ett urval gymnasieskolor i Stockholms närområde. <br />I dag fokuseras EU-frågor i undervisningen ofta till EU:s historiska framväxt, organisation och institutioner. Men eleverna vill ha undervisning utifrån perspektiv som berör dem i vardagen.<br />- Eleverna tycker att EU är viktigt och vill ha mer undervisning i specifika frågor som tas upp av massmedia, så som asyl- flykting- och miljöfrågor, säger Jan Schierbeck.
Lärarna vill ha fortbildning
Kursplanen för samhällskunskap lämnar idag relativt stort utrymme för lärare och arbetslag att själva forma utbildningen. Vilket innebär att en del lärare prioriterar EU-undervisningen mer än andra.<br />- En del lärare uppger tidsbrist som den främsta orsaken, vilket är konstigt eftersom det inte finns några tidsangivelser i kursplanen, säger Jan Schierbeck.<br />Den utbildning som eleverna efterfrågar är komplex och i ständig förändring, Många av lärarna vill därför ha fortbildning inom EU-området för att kunna möta elevernas intressen.<br />- Många lärare efterfrågar bra lektionsupplägg som fångar det eleverna ser i sin vardag, säger Jan Schierbeck. <br />Skolverket kommer nu förtydliga att det är obligatoriskt att undervisa om EU-frågor i skolan. Detta för att säkerställa att alla elever får den kunskap de har rätt till när det gäller hur Sverige som medlemsland påverkas av EU, men även hur Sverige kan påverka i EU.<br />Text: Auri Andersson <br />
För frågor kontakta
Jan Schierbeck, undervisningsråd, på tfn 08-527 332 84 mobil 0733-77 32 84
Rapporten om EU-undervisningen i gymnasieskolan (595 kB)