Ökad valmöjlighet riskerar elevernas kunskaper

I Skolverkets lägesbedömning 2006 beskrivs tydligt att valmöjligheterna i gymnasieskolan har ökat. Det finns allt fler olika alternativ för eleverna att välja mellan. Valen kan vara svåra att hantera och eleverna behöver mer stöd än kanske någonsin. Gymnasieskolorna har ökat i antal under de senaste fem åren med över 20 procent. De fristående skolorna står för den största ökningen, på tio år från 70 till 266 skolor.

Färre elever på nationella program

Den ökade valmöjligheten har lett till att andelen elever på nationella program har minskat. Läsåret 2005/06 studerade 70 procent på ett nationellt program, att jämföra med 92 procent för tio år sedan. <br />Gunilla Olsson som är undervisningsråd på Skolverket anser att det inte kan vara lätt för ungdomar idag att välja sin gymnasieutbildning.

- Gymnasieskolan har blivit så varierad att elever får svårt att orientera sig och jag tror att det är därför naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet är så stora, menar hon. Eleverna tänker att de får en bred utbildning för att så småningom komma fram till vad de vill göra.

Brett utbud går före kvalitet

Konkurrensen om eleverna kan stimulera skolorna men kan också riskera utbildningens kvalitet genom att man sätter samman utbildningar och lokala varianter som inte ger vad arbetslivet eller högskolan vill ha. <br />- Alla skolor försöker dra till sig elever, säger Gunilla Olsson. Ofta prioriteras variation och ett brett utbud på bekostnad av kvalitet och kunskapsutveckling.

Enligt Gunilla Olsson är gymnasieutbildningarna ibland inte tillräckligt målinriktade och elevernas kunskaper blir för ytliga. Hon menar att det är för stor andel generella kurser jämfört med fördjupade kurser. Det gör att eleverna kan få svårt i yrkeslivet eller att klara studier på högskolan. Det finns dock skolor som erbjuder eleverna färdiga "kurspaket".<br />- Det kanske är åt det hållet utvecklingen bör gå, säger Gunilla Olsson.

Viktigt med stöd

De ökade valmöjligheterna sporrar många elever att välja kurser som gör deras utbildning så konkurrenskraftig som möjligt. Men för många elever är det svårt att hantera utbudet eller att se möjligheterna då de saknar kunskaper om vilka konsekvenser de olika alternativen kan få. Skolverkets utbildningsinspektion har dock sett många goda exempel på hur skolor och kommuner sköter informationen till eleverna inför valen. Vid de skolor som lyfts fram som bra exempel finns ett nära samarbete mellan studie- och yrkesvägledare, som är till stöd i valsituationerna, och eleverna. Antalet studie- och yrkesvägledare har även ökat något under de tre senaste åren.

Fler byter studieväg

Utvecklingen går mot att allt fler elever byter studieväg under första årskursen.<br />- Man kan alltid hitta nya sätt som är bättre när det finns så mycket att välja mellan. Många skolor borde rensa utbudet av kurser, menar Gunilla Olsson.<br />Runt tolv procent av eleverna som började gymnasieskolan 2004 fanns ett år senare på ett annat program. Motsvarande andel var åtta procent för de elever som började år 2001. Detta leder till att fler elever får en längre studietid idag.

Positiva effekter

Den ökade valfriheten har även lett till en positiv trend.<br />- En större andel elever går igenom sin gymnasieutbildning än tidigare, konstaterar Gunilla Olsson. Eleverna kan motiveras när de får välja kurser de är intresserade av och tror på. Detta är positivt men de ökade valmöjligheterna får inte leda till att kvaliteten och kunskapen sätts i andra hand.

Text: Kristin Lindqvist