Svårt att få stöd i gymnasiet

Skrivstugor, räknestugor och språkstugor. Stödundervisning i grupp vissa tider i veckan är en av de vanligaste formerna av stöd som ges i gymnasieskolan. Denna stödundervisning bygger på att eleverna själva tar initiativ att komma dit. Det framgår i Skolverkets rapport, Risk för IG, som bygger på enkätsvar samt intervjuer med 18 gymnasierektorer. En av de intervjuade rektorerna uttrycker "Tyvärr kommer inte alltid de som behöver". Att mycket ansvar läggs på eleven själv har betonats även i tidigare studier från Skolverket samt i Skolinspektionens kvalitetsgranskning. <br />- Skolan ställer krav på att eleverna själva ska ansvara för att gå på stödundervisningen även om eleverna är i behov av att utveckla sin förmåga att ta ansvar, säger Karolina Österlind, projektledare för studien. <br />Hon menar att hon i samtalen med rektorerna märkt en osäkerhet kring vilket ansvar skolan har när eleven inte är motiverad. <br />- Skolan har ansvar både för att främja elevers motivation och för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar. Det innebär mer än att bara ställa krav på ansvarstagande, säger Karolina Österlind.

Skolans ansvar

När en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen ska skolan uppmärksamma, utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och utvärdera. Ofta hamnar dock utvärderingen i skymundan. <br />- Hälften av skolorna har inte rutiner för att utvärdera enskilda elever, det i sig skulle kunna vara en indikation på hur väl stödet fungerar, säger Karolina Österlind.<br />I enkätsvaren framgår att en stor del av rektorerna bedömer att flera elever som riskerar att få icke godkända betyg inte får det stöd de behöver. Dessutom bedömer en av tio att hälften av eleverna som riskerar att få IG inte får stöd. Som den främsta anledningen till att stödet uteblir anger rektorerna att eleverna inte kommer till stödundervisningen. <br />- Det ställs för höga krav på att eleverna ska söka upp stödet själva. Om eleven saknar motivation finns det stor risk att eleven inte kommer till stödundervisningen, säger Karolina Österlind.

Utpekande att delta

Hög frånvaro och låg motivation är de två främsta orsakerna till att gymnasieeleverna inte får godkända betyg. Brister i undervisningen hamnar långt ner när rektorerna listar vad som påverkar betygen. Karolina Österlind menar dock att det är viktigt att skolan även väger in den egna verksamheten när man utreder stödbehov. <br />- Det är viktigt att man tar in vilken betydelse undervisningen och den sociala miljön har för elevens behov av stöd, så att åtgärderna inte bara handlar om vad eleven ska göra, säger Karolina Österlind. <br />Rektorerna uppger även att de är medvetna om att många elever känner sig utpekade och tycker att det är "skämmigt" att delta i stödundervisningen. Hur elevers motivation och självkänsla påverkas av att de behöver stöd och får det i särskiljande former har tidigare lyfts av Skolverket i en studie om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola.<br />- För att lyckas nå de här eleverna måste man vara medveten om hur elevens motivation påverkas av att vara i den situationen, säger Karolina Österlind.

Engagemang och lyhördhet

I enkäterna har Skolverket även bett rektorer som har hittat framgångsrika sätt att ge särskilt stöd att höra av sig. De sex rektorer som ringde lyfte skolpersonalens engagemang och lyhördhet som det absolut viktigaste. <br />- Rektorerna betonade dels vikten av att visa lyhördhet inför elevens förutsättningar och förmåga och dels att man hjälpte eleven att se vilka krav utbildningen ställde, berättar Karolina Österlind. <br />En rektor berättade om hur de i början av utbildningen pratade om kunskapsmålen så att eleverna själva fick en chans att formulera sina tankar kring målen och hur de skulle nå dem, elevernas arbete följdes sedan upp kontinuerligt under året. <br />- När man ska anpassa verksamheten är det viktigt med en dialog snarare än pekpinnar. Eleverna måste själva förstå vad som förväntas av dem och vad skolan kan stötta dem med, säger Karolina Österlind. <br />En fungerande mentorsroll och att alla oavsett betyg var välkomna att delta i den öppna stödundervisningen lyftes också som fungerande exempel. Genom att alla fick delta i stödundervisningen har skolan lyckats få dit elever som annars skulle ha känt sig utpekade.

Text: Auri Andersson <br />Bild: Thomas Henrikson