Allt fler barn förlorar sin plats på fritids när föräldrarna blir arbetslösa

Kommunerna är inte skyldiga att erbjuda plats för barn till arbetslösa och föräldralediga i skolbarnsomsorgen. Det innebär att kommunerna själva väljer hur de gör. I år är det 81 av 290 kommuner som tillåter barn till arbetslösa att behålla sin plats. Vid Skolverkets förra mätning 2005 var motsvarande siffra 86 av 290 kommuner.
- Jag tror att det kan handla om ekonomi. Kommunerna spar in på sådant som de inte är tvungna att göra och plats på fritids är en sådan sak, säger Ingegerd Johansson.

Tidsgräns för barnen

46 kommuner sätter en tidsgräns. Skolverkets mätning visar att allt fler kommuner väljer att tillåta barn till arbetslösa och föräldralediga att gå i två till tre timmar per dag. Det finns även kommuner som tillåter barn att komma in när föräldern till exempel söker jobb eller får tillfälligt arbete. Det blir en slags "vilade plats" där föräldrarna betalar en mindre avgift för den tid som barnet är där.
- Det blir oftast inte bra för det blir ingen kontinuitet vare sig för barnet eller för verksamheten, säger Ingegerd Johansson.
- Det är klart att det påverkar barnen som inte får vara tillsammans med sina kompisar och ha en verksamhet att gå till.

Några kommuner i undersökningen har hört av sig till Skolverket och meddelat att föräldrarna själva säger upp barnets plats på fritids när de blir arbetslösa, av ekonomiska skäl. Det kan bero på att det blir för dyrt att låta barnet gå kvar på fritids när den ena föräldern blir arbetslös. Av alla 290 kommuner är det bara 37 som svarat ja utan förbehåll på alla frågor i rapporten. Frågorna har handlat om regler för barn till arbetslösa och föräldralediga eller tidsgränser.

Kommunerna bestämmer själva

Jönköping, Gotland och Hallands län har inte någon kommun som tillåter barn till arbetslösa att gå kvar på fritids. Flest kommuner som tillåter barn till arbetslösa att gå kvar är Stockholms län med 17 kommuner och Västra Götaland och Norrbotten med 10 kommuner vardera.
- Det är övervägande förortskommuner som tillåter barnen att behålla sin plats, säger Ingegerd Johansson.

I Skolverkets remissyttrande till den nya skollagen anser myndigheten att alla elever upp till 13 år ska ha tillgång till fritidshem, och inte bara de barn vars föräldrar arbetar eller studerar. "Det är viktigt ur likvärdighets- och rättviseperspektiv att alla elever ges samma möjligheter att delta i den verksamhet som kompletterar utbildningen i grundskolan och motsvarande skolformer", skriver Skolverket i sitt remissyttrande.

Text: Anna Ström