"Barn ska inte straffas för att föräldrarna blir utan arbete"

När Skolverket besöker Fittjaskolan så är det lunchrast och fritidshemmets personal är rastvakter på skolgården. Alla barn är ute och spelar fotboll, basket eller leker med olika mjukisdjur. Personalen deltar och hjälper till när det uppstår bråk mellan några av barnen. De medlar och diskuterar och barnen kommer fram och pratar med dem och ställer frågor. När det är dags att gå in följer personalen med barnen.
- Vi tycker att det är en mänsklig rättighet att gå på fritids, säger Gunnar Kangas-Mikko, fritidspedagog.

På Fittjaskolan går cirka 450 elever och 95 barn är inskrivna på Fittjaskolans fritids i åldern 6 till 10 år. Tidigare tillät Botkyrka kommun inte barn till arbetslösa att gå på fritids men det har kommunen ändrat på sedan några år. Orsaken till ändringen var att man ville få ett liknande system som förskolan.
- Vi hade barn som inte hade plats på fritids tidigare och som hängde kvar på skolgården när vi andra gick in, säger Gunnar Kangas-Mikko.
- Barn har svårt att förstå om de inte får gå kvar i sin grupp för att deras föräldrar har förlorat sitt arbete. Barnen ska inte straffas för att föräldrarna blir utan arbete, säger Berit Sedin.

Kliva över gränser och språk

Personalen på Fittjaskolans fritidshem lyfter fram att skolan är prestationsbyggande med olika mätbara mål att uppnå medan fritids inte har några fasta mål. Värdegrunden är något som syns tydligare på fritids än i skolan, menar Hanna Adolfi, fritidspedagog.
- Fritids är mycket mer självbildsbyggande arbete. Barn kan inte misslyckas på fritids för allting handlar om att de ska växa som människor, säger Hanna Adolfi.
- Vi skapar en närmare relation till barnen på fritids än vad skolan har tid att göra, säger Berit Sedin.

Personalen deltar inte i skolans verksamhet men de har prövat olika varianter på skolsamverkan. På Fittjaskolans fritidshem finns en språkverkstad som är igång tre dagar i veckan för förskoleklass till år 2. Nästan alla barn har ett annat modersmål än svenska.
- Det finns inte så många tillfällen här i Fittja där man kan tala det svenska språket, det är skolan och fritids, säger Berit Sedin.

Personalen försöker uppmuntra eleverna att kliva över osynliga gränser som annars kan vara ett hinder. De får bland annat vara med elever som har andra religioner och arbetar med elever i genusgrupper, där inget är rätt eller fel.
- Vi diskuterar saker som "Kan en pojke leka med dockor?" eller "Kan pappa diska hemma?" och det ger barnen så otroligt mycket, säger Berit Sedin.
- Barnen här vet att vi tror på dem och stödjer dem utan att döma, säger Hanna Adolfi.

Långsiktig planering

Om det blev ändring på reglerna om barn till arbetslösas rätt till fritids i Botkyrka så skulle den långsiktiga planeringen för fritidsverksamheten inte fungera. Personal skulle få sluta och barngruppen blir mycket mindre, menar personalen.
- Om vi bara skulle ha 20 barn kvar, så behövs bara en personal kvar. Då blir det barnpassning och inte verksamhet, säger Gunnar Kangas-Mikko.
- Är man långtidsarbetslös kan det vara svårt att ge barnen en positiv framtidsbild. Det kan vi ge dem här på fritids, säger Hanna Adolfi.

Att fritidshemmen har låg status beror på okunskap, man vet inte vad en fritidspedagog gör, menar Gunnar Kangas-Mikko.
- Man tror att vi är lektanter och att vi inte har en högskoleutbildning, säger Berit Sedin.
- Det finns inga hårda värden att mäta på fritids. Allt mål som har mjuka värden har låg status, politiskt, säger Hanna Adolfi.

Hela samhället förlorar på att barn till arbetslösa inte får gå på fritids, menar Berit Sedin.
- Särskilt här där så många barn får ta på sig ansvaret som vuxna och exempelvis tolka åt sina föräldrar. Då är det bra för dem att gå på fritids där de får vara barn, säger Hanna Adolfi.
- Vi har jobbat här i 20 år Berit och jag och vi får ofta höra av barn som vuxit upp att åren på fritids var den bästa tiden i deras liv. Det gör det här jobbet så roligt, säger Gunnar Kangas-Mikko.

Text och bild: Anna Ström

Se bildspel från Fittjaskolan