Fritids i marginalen

Förra året var 327 000 barn mellan 6-12 år inskrivna i fritidshem. Skolverket har i sin lägesbedömning under flera år pekat på brister i fritidshemmens verksamhet. I Lägesbedömningen för 2006 konstateras att Skolverkets inspektörer haft svårt att bedöma kvaliteten av många fritidshem eftersom det saknas konkreta målsättningar och utvärderingar.<br />- Det är troligen ett medvetet val från kommunernas sida att inte prioritera skolbarnsomsorgen, säger Lars Ullén, undervisningsråd och en av de ansvariga för Lägesbedömningen 2006.

Redovisar endast siffror

I augusti förra årets skärptes kraven på vad kommunernas kvalitetsredovisningar ska innehålla. Numera ska all verksamhet i kommunen redovisas och bedömas utifrån de mål som gäller för dessa. Men endast tre av tio kommuner redovisar skolbarnsomsorgen, där fritids ingår, enligt den nya förordningens krav. När skolbarnsomsorgen tas med handlar det oftast endast om siffror, exempelvis barngruppernas storlek. Arbetsprocesser, måluppfyllelse och åtgärder redovisas sällan.<br />- Frågan är hur mycket kommunerna egentligen vet om sin egen fritidsverksamhet, säger Lars Ullén. Om man inte planerar och utvärderar sin verksamhet kan man ju inte heller förändra och förbättra.

Skolan dominerande

Även om det finns fritidshem som fungerar bra, ser många kommuner inte fritids som en pedagogisk verksamhet, menar Lars Ullén. Mycket handlar om hur man väljer att organisera skolbarnsomsorgen. De flesta fritidshem är integrerade med förskoleklasser och grundskolan och har samma ledning. Men enligt Ullén blir skolans behov helt dominerande och får det mesta av resurserna.<br />- Efter en hård dag i skolan möter trötta barn ofta fritidspersonal som också haft en lång dag i skolan och då kan det vara svårt att ladda om och orka skapa en bra verksamhet, menar Ullén.

Fotsatt stora barngrupper

Gruppstorlekarna i fritids har slutat att öka, men ligger fortfarande på en hög nivå med i genomsnitt 30 barn per avdelning. Men variationen är stor, gruppstorleken kan vara fem gånger så stor i en kommun som i en annan.<br />- I stora barngrupper handlar det enbart om att få saker och ting att flyta. Personalen har inte möjlighet att övervaka vad som händer och "svaga" barn försvinner helt, säger Ullén.<br />Under 90-talet närmast halverades personaltätheten i fritids och idag ligger antalet barn per anställd på drygt 18. Av statsbidraget för personalförstärkningar som kommuner kan ansöka om gick 2004 endast 11 procent till skolbarnsomsorgen. <br />- Hundratusentals barn går alltså i en verksamhet som i många kommuner inte är prioriterad, konstaterar Lars Ullén.

Fritids stor betydelse

I Lägesbedömningen framhåller Skolverket att mindre barngrupper och ökad personaltäthet är viktigast för att höja kvaliteten i fritidshemmen. <br />- Fritids är en viktig verksamhet som har stor betydelse för barns utveckling. Det är i hög grad på fritids som barnen får förebilder, lär sig om samspel och värderingar, om vad som är rätt och fel och hur man ska bete sig mot varandra, avslutar Lars Ullén.

Text: Helena Norman