Ingen personalökning på fritids

Sedan 2001 fördelar Skolverket på regeringens uppdrag ett särskilt statsbidrag som ska ge mer personal i förskoleklass, skolor och på fritidshem. Orsaken är att personaltätheten minskade under lågkonjunkturen på 1990-talet, och att minskningen antogs vara en anledning till att elever hade svårt att nå målen i skolan. Målet är att personalförstärkningssatsningen ska ge en ökning med 15 000 tjänster i förskola, grundskola, särskola, fritidshem och gymnasieskola mellan 2000/2001 och 2005/2006. Och att detta i sin tur ska förbättra studieresultaten.

Skolverkets analys av hur kommunerna använt pengarna under bidragsåret 2004/2005 visar att personaltätheten ökade med nio procent mellan 2000/2001 och höstterminen 2004. Det
innebär 13 900 heltidsanställda, av vilka statsbidraget bekostat cirka 9 500. Målet om 15 000 tjänster är alltså på god väg att uppnås. Ökningen har skett både genom att mer personal anställts och genom att personal behållits trots färre elever. Till 75 procent består ökningen
av pedagogisk personal.

Reglerna för att få bidrag ändrades kraftigt från och med vårterminen 2005. För att jämförelser med tidigare bidragsår ska kunna göras ligger tonvikten i studien därför på utvecklingen till och med höstterminen 2004.

Störst personalökning i särskolan

Andelen pedagogisk personal har ökat mest i särskolan, och till stor del handlar det om barnskötare. Lärartätheten har
bara ökat lite grann. Även i grundskolan och gymnasieskolan har personaltätheten blivit högre, medan den minskat i
förskoleklasserna och på fritidshemmen. Fritids hade den lägsta personaltätheten i fråga om pedagogisk personal
såväl 2000/2001 som höstterminen 2004, och har knappt fått någon del alls i de pedagogiska personalförstärkningarna.

Att fritids fått en undanskymd roll i skoldebatten och att det inte går att mäta måluppfyllelsen där på samma sätt som i skolan skulle kunna vara ett par förklaringar, tror Peter Eide-Jensen, projektledare för uppföljningen.
- Fokus i skolfrågorna har inte varit på fritidshemmen utan på grundskolan och gymnasiet. Att eleverna har minskade
kunskaper i kärnämnena berör ju inte fritids, och det är inte heller en obligatorisk skolform.

Höstterminen 2004 var den pedagogiska personaltätheten i särskolan 33,64 heltidstjänster per 100 elever, i grundskolan 8,78, i gymnasieskolan 8,27, i förskolan 7,41 och på fritids 5,65. Hur kommunerna valt att satsa personal-förstärkningspengarna kommer att utredas utförligare i Skolverkets slutrapportering nästa år.

Högre personaltäthet i glesbygden

Jämförelser mellan olika slags kommuner visar att glesbygdskommunerna hade klart högst pedagogisk personaltäthet såväl 2000/2001 som höstterminen
2004. Men ökningen har varit ungefär lika stor som i andra kommuner. Att personaltätheten är högre i glesbygden tros bero just på "glesheten" - att elevgrupperna som regel är mindre där.

Förortskommuner hade lägst pedagogisk personaltäthet från början och där har ökningen också varit minst - glappet mellan dessa och övriga kommuner har alltså ökat.

Effekter på måluppfyllelsen

På uppdrag av Skolverket har Uppsala universitet utvärderat hur det första årets personalförstärkningar påverkat hur väl eleverna når målen. Slutsatserna, som stämmer överens med tidigare studier, innebär att högre personaltäthet
inte har någon märkbar effekt på genomsnittselevens resultat.

Däremot spelar personaltätheten roll för resultaten hos elever som har lågutbildade föräldrar. Många kommuner tycks också ha lagt de "nya" pengarna just på elever med särskilda behov, och det kan ha gjort att satsningen märks tydligare för dem.

Text: Karin Andrén

Fakta

Regler för statsbidraget

Grundregeln för att få personalförstärkningsbidraget
är att personaltätheten ska öka i förhållande till 2000/2001 - det så kallade basåret. Från den regeln finns undantag för kommuner med vissa förutsättningar. Om kommuner minskar sin personaltäthet i förhållande till basnivån krävs bidraget tillbaka eller så hålls kommande utbetalningar inne. Eftersom kommunerna måste öka personalen mer om eleverna blir fler, innebär det att det blir dyrare att ta del av bidraget för kommuner med kraftigt ökande elevtal än för kommuner med sjunkande siffror. Inför 2005 ändrades basåret som personaltätheten ska jämföras mot, och det är nu 2003/2004.

Hur mycket bidrag en kommun har rätt till beräknas utifrån hur många barn och ungdomar i 6-18-årsåldern som bor i kommunen.

Pedagogisk personal

Definitionen av pedagogisk personal är bred i den här rapporten. Lärare, förskollärare, barnskötare, fritidspedagoger, fritidsledare, studie- och yrkesvägledare samt ledningspersonal med undervisningstid räknas som pedagogisk personal. Annan personal redovisas som övrig personal.