Flickor gosar.

På Svalan står barnens vilja och delaktighet i centrum

Klockan är lite över två när den första pojken kommer inspringande. Han hejar och nickar jakande, "jo det är bra", innan han hänger av sig jackan och ryggsäcken.
- Det är viktigt att barnen kommer fram till någon av oss och säger hej och hej då, säger Joakim Nyström som arbetar i den öppna fritidsverksamheten Svalan i Västerås. Men däremellan är de förstås fria att komma och gå som de vill.

"Fritidsklubben Svalan" är en av Västerås 18 öppna fritidsverksamheter, beläget i ett stort hus mitt i bostadsområdet Råby, en dryg halvmil från stadskärnan. Hit kommer ungefär 40 tio-, elva- och tolvåringar, de flesta av dem regelbundet, efter skoldagen. Väl här har de nära hem, för många bor i området. Däremot har alla avverkat mellan tio och femton minuters promenadväg från någon av de två skolor som de går i.

- Det har förstås både för- och nackdelar att vi inte finns i direkt anslutning till skolan, säger Joakim Nyström. Baksidan är att vi som arbetar här inte kan ha riktig koll på vad som har hänt under dagen. Vilka konflikter de har med sig, till exempel – även om vi naturligtvis är noga med att lyssna in vad olika saker står för.

- Det positiva med läget är att barnen verkligen känner att det här är deras fritid. Och så har vi ju de här fantastiska lokalerna!

I det gula enplanshuset finns gott om utrymmen, både för gemensamma aktiviteter och för att kunna dra sig undan. En rymlig matsal, pysselrum och lugna vrår. Ett stort rum som används för bollspel, filmvisningar och annat som kräver lite större yta. Spelrum, extrakök för bak och flera smårum och hörnor för samtal, läsning och vila. Det stora datarummet delar Svalans barn med ett gäng pensionärer, som går på kvällskurs i ABF-regi.

Bästa möjliga möte

Den öppna fritidshemsverksamheten, som kallas fritidsklubbar i Västerås, ingår i "Kultur, fritid och förebyggande", som är ett av fyra block i den förvaltning som går under namnet proAros, och i vilken man har antagit devisen "Alltid bästa möjliga möte". Här finns också "Lärande och utbildning", "Vård och omsorg" samt "Individ och familj".

Fritidsklubbarna ligger generellt bra till i den årliga kvalitetsredovisningen till nämnden. Joakim Nyström menar att det till stor del beror på att Västerås stad hela tiden har värnat om verksamheten.

Åtta anställda delar sin tid mellan fritidsklubben Svalan och två fritidsgårdar. En fördel med det, förutom den rent schematekniska, är att barnen har fortsatt kontakt med samma personal, också när de har åldern inne för att gå till fritidsgården på kvällarna. Det innebär också att man bygger många långvariga relationer.

- De första kontakterna tar vi redan när barnen går i trean. Då hälsar vi på dem i skolan, för att visa upp oss och för att berätta vad vi gör inom den öppna fritidsverksamheten, säger Joakim Nyström. Och när det är dags för dem att skolas ut från fritidshemmet bjuder vi hit dem en dag. Då brukar någon eller några av oss åka iväg någonstans med de barn som är här, så att de nya kan känna sig för i lugn och ro.

Olika utbildning och bakgrund

Minst tre av de anställda är alltid på plats under fritidsklubben Svalans öppettider, det vill säga mellan klockan ett och fem under skoldagar och mellan tio och fem på loven. Två dagar om året stänger man helt - när det är dags för de egna planerings- och fortbildningsdagarna.

- Många av oss har arbetat här väldigt länge, berättar Joakim Nyström, en del 25 år och mer. Det är förstås en stor fördel att vi är ungefär lika många män som kvinnor, inte minst för att många av barnen i det här området har stort behov av män som förebilder. Vi lägger också möda på att få bort flick- och pojkstämplar på olika aktiviteter.

- Men det är också betydelsefullt att vi som arbetar här har olika bakgrunder, personligheter, utbildning och intressen.

De flesta av de anställda är antingen fritidspedagoger eller fritidsledare. Och de som inte har någon särskild utbildning för jobbet har i gengäld lång erfarenhet av det. Joakim Nyström sticker ut lite, med ett tidigare arbetsliv som undersköterska och utbildning och arbete inom idrotten. Barnen har också upptäckt att det är han som kan mest om dataspelen, men att det är bättre att gå till "Pyssel-Hasse" när de vill arbeta med något mer hantverksmässigt.

Ofta vet barnen precis vad de ska göra när de kommer hit på eftermiddagen - både för att verksamheten har en så tydlig struktur och för att de själva har haft stort inflytande över den. De allra flesta äter sina mellanmål här, till en kostnad av 150 kronor i månaden. När det är avklarat är det obligatorisk utelek, oavsett väder, innan det är fritt fram för var och en att välja om de vill vara med på de planerade inomhusaktiviteterna eller om de vill göra något annat.

- Det var lite gnäll först när vi bestämde att alla måste gå ut, berättar Joakim Nyström. Men nu är det inga bekymmer - och vi ser ju tydligt att de får mycket mer energi när de har varit ute och fått frisk luft och sprungit av sig en stund.

Barnen kommer till tals

Barnen ska ha roligt och trivas tillsammans. Det är den första punkten i den kommunala målsättningen för Västerås öppna fritidshemsverksamhet. Här betonas också vikten av att både barn och föräldrar har inflytande över verksamheten och att barnen har möjlighet att göra individuella val utifrån sina egna förutsättningar, vilket stämmer väl överens med Skolverkets allmänna råd för öppen fritidsverksamhet.

På fritidsklubben Svalan tar man barnens önskemål på stort allvar, och är noga med att alla kommer till tals, både i vardagliga situationer och i mer organiserad form.
Två gånger om året får de svara på en enkät, som de anställda sedan följer upp och diskuterar med barnen. Det är frågor om allt från vilka tidningar de vill läsa och vilka utomhusaktiviteter de föredrar till vad de vill ha för mellanmål. Dessutom ska varje barn skriva ned tre saker som de är bra på.

- Det finns alltid något positivt att lyfta fram, och det vill vi ta vara på, säger Joakim Nyström.

En gång varje termin är det klubbråd, där något eller några barn från alla kommunala fritidsklubbar träffas. Här diskuterar man, under ledning av en vuxen, sådant som rör alla. Om man ska ha gemensamma diskon, till exempel, anordna en utflykt eller en pingisturnering. Det skrivs ordentliga protokoll, som man sedan går igenom på den egna klubben och som sätts upp på anslagstavlan. Någon enstaka gång har det ändå kommit klagomål från barn som inte tycker sig ha fått igenom sina önskningar. Joakim Nyström kan i alla fall berätta om ett aktuellt fall - en pojke som skrivit en lista med 20 olika önskemål, och som "bara" fått igenom två av dem.

Lika noga som man är med att ta barnens röst på allvar är man med att umgängesreglerna ska följas.

- Vi har väldigt sällan bekymmer med att barnen beter sig illa mot varandra. Ser vi minsta tendens till mobbning tar vi tag i det direkt. Och vi skulle inte dra oss för att kalla hit föräldrarna om det skulle behövas. Men det har nästan aldrig hänt.

Viktiga föräldrakontakter

De anställda på Svalan är angelägna om att ha bra kontakt med föräldrarna.

- I de här åldrarna tillbringar barnen lika mycket tid här som i skolan, konstaterar Joakim Nyström. Det är förstås viktigt att det som sker på fritiden inte hamnar i bakvatten, utan att deras sociala liv får lika stor uppmärksamhet som deras kunskaper. Och det betyder förstås att föräldrasamarbetet är lika viktigt här som i skolan.
För att underlätta de kontakterna har man alltid ett inledande samtal med nya barn och deras föräldrar.

- Det är en viktig första kontakt, då vi inte bara berättar om hur vi har det här, utan också inbjuder till fortsatta kontakter.

I början av terminen är det inte heller så ovanligt att föräldrarna kommer och hämtar sina barn, och det ger en gratischans till samtal. Men snart tycker barnen att det blir lite pinsamt att bli hämtade, och då försvinner det naturliga mötet.

– Inför varje skollov tar vi därför chansen till en pratstund. Barnen får med sig ett brev där föräldrarna uppmanas att ringa och berätta när och hur mycket deras barn kommer att vara här.

- De dagarna avsätter vi ett antal timmar vid telefonerna. Och det är väl använd tid. För att vi direkt får besked om hur vi ska planera för personal, verksamhet och mat. Men också för att vi, helst tillsammans med föräldrarna, ska kunna ge barnen den meningsfulla fritid och det stöd i utvecklingen som de har rätt till. Det är ju därför vi är här.

Text: Birgitta F Jakobsson

Öppen fritidsverksamhet i Västerås

Senast granskad: 2011-04-07
Innehållsansvar: Kvalitetsutvecklingsenheten