Vårt uppdrag
Skolverket är förvaltningsmyndighet inom skolsektorn och ansvarar för uppföljning, utvärdering, styrning och utvecklingsinsatser inom skolväsendet. Skolverket har också ett samlat ansvar för handikappfrågor i sektorn och ska vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.
Övriga parter är förutom skolhuvudmännen (kommuner och fristående skolor) främst de övriga myndigheterna på skolområdet; Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Regeringen har fastställt en strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken för fem år.
En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016
Regeringens strategi bygger på Skolverkets och de två andra skolmyndigheternas förslag.
Skolverket följer de rekommendationer för användning av begreppen som Socialstyrelsen ger.
Som en led i det samlade ansvaret har Skolverket samverkat med de två andra myndigheterna i skolsektorn för att lämna förslag till regeringen på delmål och uppföljning som kan ingå i en nationell handikappolitisk strategi.
Handikappolitisk strategi - förslag på delmål samt struktur för uppföljning
Alla strategiska myndigheters förslag till delmål finns samlade hos Handisam
Skolverket ska också samverka med handikapprörelsen och har därför tillsammans med Handikappförbunden (HSO) utsett en grupp som samråder regelbundet. De organisationer som är företrädda i samrådet finns listade under Länkar i menyn till vänster där också länkar till respektive organisations hemsida kan nås.
Skolverket får ofta frågor om hur många elever det finns i skolan som har en funktionsnedsättning. Svaret är att det beror på vad man menar. För att utreda hur en kategorisering kan genomföras och vilka konsekvenser det kan få eleverna liksom för skolverksamheten genomförde Skolverket en undersökning. Ett resultat av denna är att Skolverket i dag inte redovisar statistik över elever med funktionsnedsättning.
Kategorisering av elever med funktionshinder
De flesta barn och ungdomar går i förskolan, förskoleklass, grundskolan eller gymnasieskolan oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte. Men för barn som på grund av en utvecklingsstörning inte bedöms nå upp till grundskolans kunskapskrav finns möjligheten att tas emot i grundsärskolan. (Uppgifterna gäller från 1 juli 2011, när den nya skollagen tas i bruk).
För ungdomar med utvecklingsstörning finns gymnasiesärskolan. Kommunerna ansvarar också för en särskild utbildning för vuxna. För barn som har en synskada och ytterligare funktionsnedsättning, eller är döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning och av något av dessa skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan finns specialskolan.
Många kommuner organiserar på särskilda undervisningsgrupper som ska motsvara grundskolan men riktar sig till elever med en viss funktionsnedsättning. Med särskilt statligt stöd kan en kommun till exempel bedriva hörselklasser för elever från en region.
Flera fristående skolor vänder sig också till elever med en viss funktionsnedsättning. Skolinspektionen godkänner alla fristående skolor för rätten att bedriva utbildning som motsvarar grundskolan.
Ungdomar med en allvarlig nedsättning av rörelseförmågan har rätt att få en gymnasieutbildning i någon av de fyra kommuner som med statligt stöd anordnar Rh-anpassad gymnasieutbildning.
Rh-anpassad gymnasieutbildning
Också ungdomar med dövhet eller hörselskada kan tas emot vid gymnasieskolan hos en kommun som med statligt stöd bedriver en särskilt anpassad utbildning.
Fler alternativ