Brister i undervisningen för nyanlända elever
Det finns många brister i skolgången för nyanlända elever. Undervisningen anpassas inte efter varje elevs behov, vilket gör det svårare att nå målen. I en ny studie föreslår Skolverket nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever.
Förra läsåret var 3,6 procent, eller drygt 4 000, av dem som gick ut grundskolan nyanlända elever som invandrat under skoltiden. <br />- Det finns ett stort engagemang hos lärare och rektorer som möter nyanlända elever. Men det är ingen lätt uppgift och det finns många brister i undervisningen, konstaterar Eva Jönsson, projektledare på Skolverket för rapporten "Förslag till nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever".
Inte kopplade till målen
I stora drag handlar problemen om att skolor koncentrerar sig för mycket på de nyanlända elevernas brister i det svenska språket och för lite på de kunskaper de har med sig i övriga ämnen.<br />- Kvaliteten varierar. Många kommuner har egna riktlinjer, men de handlar ofta om hur man organiserar undervisningen och de är inte kopplade till målen i skolan. Det blir också problematiskt när man inte följer upp undervisningen.<br />Som tidigare studier från Skolverket visar får många nyanlända elever inte studiehandledning på modersmålet, en stödåtgärd de har rätt till. Det finns även brister i modersmålsundervisningen och i ämnet svenska som andraspråk.
Ej tillgång till alla ämnen
I arbetet med mål och riktlinjer konstaterar Eva Jönsson att regelverket oftast inte är utformat med tanke på nyanlända elevers speciella behov av utbildning. Inte heller har skolor och kommuner reflekterat över hur skolans "vanliga" utbildning behöver utvecklas för att möta nyanlända elever.<br />- Självklart är det svårt att ta till sig undervisningen i fysik på svenska om man inte kan språket. Men eleverna får i allt för liten utsträckning tillgång till alla ämnen.
Fokus på brister
Nyanlända elever har mycket sämre resultat i skolan än elever med utländsk bakgrund som börjat grundskolan i Sverige. Till viss del handlar det om att skolan för mycket fokuserar på vad som uppfattas som elevernas brister, menar Jönsson.<br />- De elever som tidigare inte alls gått i skolan har självklart mycket att ta igen. Men kunskaperna hos elever som har en bra skolgång bakom sig tas inte tillräckligt tillvara i den svenska skolan. Fokus ligger på svenska språket och det kan ta flera år innan övriga teoretiska ämnen återupptas. Då har eleverna missat mycket.
Engelska problematiskt
I studien pekas särskilt engelska ut som problematiskt. Fastän undervisningen mycket väl kan ske enbart på engelska, är det vanligt att både svenska och engelska används. Nyanlända elever kan därför inte alltid delta i undervisningen innan de kan svenska.<br />- Konsekvensen blir att välutbildade elever, som är duktiga och ambitiösa i andra ämnen, inte når upp till målen i engelska och därmed inte blir behöriga till gymnasiet.<br />Skolverket föreslår därför att behörighetskravet i engelska till gymnasieskolan ska utredas.
Förberedelseklasser trygg miljö
Undervisningen för nyanlända elever i grundskolan organiseras på två sätt. Antingen går eleven direkt in i den vanliga klassen eller så organiseras undervisningen i särskilda grupper, så kallade förberedelseklasser. Fördelen med förberedelseklasser är att de erbjuder en trygg och överskådlig miljö och en anpassad undervisning i svenska som andraspråk. Nackdelen är, menar Eva Jönsson, att elever tenderar att bli kvar för länge där.<br />- Det finns ofta ett motstånd från lärare i de vanliga klasserna att ta emot dessa elever innan de kan följa undervisningen utan extra stöd.
Används som alibi
Förberedelseklassen innebär ett avsteg från grundskolans gemensamma skolgång, konstaterar Eva Jönsson.<br />- De används ibland som ett alibi för skolan som inte behöver förändras för att göra undervisningen mer inkluderande och språkutvecklande.<br />- Men de kulturbakgrunder nyanlända elever har överensstämmer med de som allt fler svenska elever har. Så det beror på hur vilket perspektiv av "vi" man har i skolan.
Delta i vanlig undervisning
Förslagen till mål och riktlinjer handlar om att nyanlända elever så snabbt som möjligt ska delta i den vanliga undervisningen genom ett anpassat stöd. Deras kunskaper och erfarenheter ska ses som en tillgång för skolan.<br />I rapporten föreslår Skolverket att de nyanlända elevernas utbildningsbehov tas med i arbetet med den nya skollagen och gymnasiereformen.<br />- Vi hoppas också att studiens genomgång av författningarna ur de nyanlända elevernas perspektiv ska hjälpa kommuner som behöver förbättra kunskaperna om regelverket.<br />Skolverket föreslår även allmänna råd för utbildning av nyanlända elever i grundskolan och gymnasiet.
Text: Helena Norman
