Brister i skolans lokaler drabbar elever med funktionsnedsättning
Elever med funktionsnedsättning har inte samma valfrihet som andra elever att välja skola. Bristerna i tillgänglighet är många - varannan grundskola och nära hälften av gymnasieskolorna behöver göra åtgärder, enligt en ny rapport från Skolverket. Dessutom saknas kunskaper om hur lokaler tillgänglighetsanpassas.
Nästan varannan grundskola och fyra av tio gymnasieskolor skulle behöva installera toalett eller hiss för att bli tillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Det visar en ny rapport från Skolverket om tillgänglighet till skolors lokaler och valfrihet för elever med funktionsnedsättning. Två av tre grundskolor och hälften av gymnasieskolorna saknar automatiska dörröppnare.<br />- Många skolor har brister i tillgängligheten för rullstolsburna elever. Att det inte finns dörröppnare kan ju tyckas som en mindre brist, men det begränsar möjligheten för elever att vara självständiga och delaktiga, säger Charlotte Mannerfelt, projektledare på Skolverket.
Dörröppnare fel placerad
Hon befarar dessutom att bristerna kan vara mer omfattande eftersom granskningar på plats visar att de dörröppnare som finns kan vara placerade för långt in i hörn eller för högt upp för att nå för rullstolsburna. Omarkerade nivåskillnader, vilket har betydelse för elever med nedsatt syn, och få skolor som regelbundet genomför allergironder är andra vanliga brister, enligt rapportens enkätstudie.<br />Bristerna är vanligare i äldre, små grundskolor än i stora gymnasieskolor och skolor som tidigare tagit emot någon elev med funktionsnedsättning.
Nej i undantagsfall
Enligt skollagen ska alla barn och elever ha lika tillgång till utbildning. Huvudmännen är ansvariga för skolans lokaler, men det finns ingen detaljreglering av den fysiska tillgängligheten. Lagen ger utrymme för kommunala och fristående skolor att säga nej till en elev om en viss skolplacering skulle innebära "betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter". <br />- Den bestämmelsen ska bara användas i undantagsfall. Men vår uppfattning är att huvudmän ibland allt för lättvindigt säger nej till elever utan att göra någon ordentlig utredning, säger Charlotte Mannerfelt.<br />Därför vill Skolverket att kravet på huvudmännens utredning förtydligas och klargörs.
Bemötande stor betydelse
I små kommuner går elever vanligen i den skola som ligger närmast och skolorna anpassar lokalernas utformning. I kommuner med fler skolor är valmöjligheten mer komplex.<br />- Bemötandet på skolan har stor betydelse inför skolvalet. I våra intervjuer med föräldrar och elever uppger vissa att de inte känt sig välkomna till den skola de velat söka och därför avstått. Det kan handla om att skolan och föräldrarna gör olika bedömningar om möjligheten att göra lokaler tillgängliga, säger Charlotte Mannerfelt.<br />- Å andra sidan har vissa skolor tagit emot elever trots brister i tillgängligheten och utan att de får det stöd de behöver.
Kunskap saknas
De anmälningar som Skolverket och Handikappsombudsmannen tagit emot handlar framför allt om bristande rullstolstillgänglighet. Det kan vara elever som måste åka in i skolan via en bakdörr eller får ta långa omvägar till olika lektioner.<br />- Det saknas kunskap om tillgänglighet. Många skolor vet inte hur de ska göra för att anpassa sina lokaler på rätt sätt, säger Charlotte Mannerfelt.<br />Skolverket vill att ansvaret för tillsynen av skolors tillgänglighet förtydligas och att regeringen överväger möjligheten att införa krav på tillgänglighetsnivå i nystartade skolor.<br />I den nya diskrimineringslag som träder i kraft i januari 2009 kommer inte underlåtenhet att åtgärda brister i tillgänglighet att räknas som diskriminering. Regeringen vill istället återkomma i den frågan.
Positiv utveckling
Charlotte Mannerfelt menar ändå att det pågår en positiv utveckling av skolornas tillgänglighet.<br />- Många skolor har gjort åtgärder för att förbättra sina lokaler och nybyggda skolor har bättre tillgänglighet.<br />För att ytterligare stimulera till förbättringar föreslår Skolverket ett stödmaterial till huvudmän som i detalj ger förslag på utformningar som är beprövade, funktionella och kostnadseffektiva. Materialet ska även innehålla råd om hur en tillgänglighetsinventering kan gå till.<br />- Ibland kan det handla om mycket små förändringar som betyder mycket för eleverna. God vilja hos skolorna har stor betydelse, att de är tillmötesgående för elevens behov, säger Charlotte Mannerfelt.
Text: Helena Norman
För frågor kontakta:
Charlotte Mannerfelt, expert, tfn 08-527 331 27, mobil 0733-77 3127. <br />
