Vad får en gymnasieutbildning på nationella program kallas

Bakgrund

Skolverket tar emot många frågor om vad en utbildning får kallas. Därför har Skolverket efter samråd med Skolinspektionen gjort följande ställningstaganden.

Gymnasieskolan har inför läsåret 2011/12 genomgått en omfattande reformering. Alla gymnasieskolor, oavsett huvudman, ska erbjuda nationella program. Det är dessutom så att elevkullarna har minskat men antalet elevplatser i gymnasieskolans utbud har ökat.
18 nya nationella program har tagits fram och en ny struktur för vad som ska och får erbjudas inom programmen är beslutad.

Varje program kommer att innehålla ett antal gemensamma karaktärsämnen, programfördjupningskurser och ett utrymme för individuellt val.Enligt Skolverket är det ur många olika aspekter viktigt att ungdomar gör ett så väl övervägt gymnasieval som möjligt. Det förutsätter att informationen om och marknadsföringen av gymnasieutbildningen sker på ett allsidigt, sakligt och korrekt sätt.
 

Av regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, framgår bland annat följande:

Gymnasieskolan har blivit alltmer diversifierad. Antalet specialutformade program har ökat kraftigt och det finns ett stort utbud av lokala inriktningar och lokala kurser. Det gäller även fristående skolor som i stor utsträckning utvecklat egna utbildningar som kan jämföras med utbildningar vid kommunala skolor. För att bidra till att eleverna ska kunna känna sig trygga i att det finns en efterfrågan på de kunskaper och färdigheter utbildningen ger, ska gymnasial utbildning vara nationellt kvalitetssäkrad. Det är angeläget att det även i framtiden finns goda möjligheter för fristående och kommunala huvudmän att på ett positivt sätt konkurrera om elever. En välfungerande konkurrens förutsätter likvärdiga villkor.

Möjligheter att profilera utbildningen inom programstrukturen

Den struktur för gymnasieprogrammen som riksdagen och regeringen har beslutat om innehåller en inbyggd flexibilitet, framför allt på yrkesprogrammen. Inom alla program finns det ett utrymme för programfördjupning som gör det möjligt att anpassa innehållet i programmen efter lokala förutsättningar, behov och intressen. Inom ramen för de kurser som Skolverket har beslutat om för program-fördjupningen kan huvudmännen själva välja vilka kurser man vill erbjuda. Dessutom finns det ett utrymme för individuellt val där huvudmannen i stor utsträckning beslutar om vilka nationellt fastställda kurser som ska erbjudas.
 

Detta gör att det finns goda möjligheter för huvudmän att profilera sin utbildning genom att välja att erbjuda

• nationella inriktningar (fristående skolor måste ha tillstånd för de inriktningar de erbjuder)
• programfördjupningskurser
• kurser inom det individuella valet 
   

Dessutom finns det en möjlighet att inom ramen för vissa ämnen och kurser betona eller färga in den profil som skolan har valt. Det finns också på de flesta program möjlighet att använda de särskilda ämnen/kurser för fördjupning som Skolverket har tagit fram. Dessa kurser, som i regel kan läsas flera gånger med olika innehåll, benämns specialiseringskurser.

Tillsammans ger detta goda möjligheter för huvudmännen och skolorna att profilera utbildningarna inom nationellt fastställda examensmål och ramar. Vid yrkesprogrammen kan till exempel olika paket av kurser erbjudas som tillsammans leder till en yrkesutgång.

Vad får en utbildning kallas

Frågan om vad en huvudman får kalla sin utbildning regleras inte i skolförfattningarna. Det är snarare en fråga som regleras av marknadsföringslagen.Det är dock helt klart att eleverna måste veta vilka nationella program och inriktningar huvudmannen erbjuder och vilket nationellt program och nationell inriktning de sen utbildar sig på. Det är vidare klart att elever endast kan få examen från de nationella programmen (i vissa fall från ett riksrekryterande program med egna examensmål). Närmare bestämmelser om examen kommer i den nya gymnasieförordningen.

Eftersom huvudmännen i viss mån kan välja vilka kurser man ska erbjuda inom programfördjupningen och inom det individuella valet är det viktigt att eleverna inför sitt gymnasieval vet vad skolan erbjuder. En huvudman eller skola som vill profilera sig, och därför kalla sin utbildning för något mer än endast namnet på det nationella programmet, kan till exempel göra det genom att tala om att man erbjuder nationella programmet X med nationella inriktningen Y och med den och den profilen.

Sammanfattning

Det är viktigt att det klart framgår för eleverna vilken utbildning och vilket innehåll i utbildningen en skola erbjuder. Förutom programmen skolan erbjuder så är det viktigt att det tydligt framgår vilka nationella inriktningar och vilka programfördjupningskurser som erbjuds. Det är också bra om det framgår vad som erbjuds inom det individuella valet. Program, nationell inriktning och eventuell profil bör därmed framgå när en skola presenterar sig.

En skola får kalla sin utbildning för nationella programmet X, nationella inriktning-en Y med den och den profilen (som till exempel avspeglar de paket av kurser som erbjuds mot olika yrken).