Kommentarer till programmålet

Bilens och flygets utveckling har inneburit att många nya yrken vuxit fram. Idag sysselsätter bilismen cirka fem procent av Sveriges befolkning. Fordonsprogrammet utbildar för en rad verksamheter som på något sätt anknyter till fordon, transporter och transportsystem. Arbetstillfällen finns inom bl.a. tillverkning, försäljning, underhåll och reparation av fordon och flygplan, gods- och persontransporter, vägbygge och trafikövervakning.

Fordonsprogrammets huvudsakliga syfte var länge att utbilda bilmekaniker. Numera har programmet inriktningar även mot flygteknik, karosseri, maskin- och lastbilsteknik och transporter.

De branscher programmet i första hand utbildar för är konjunkturkänsliga. Men utbildningen ger en bred teknisk kompetens som lämpar sig för yrkesverksamhet även inom andra branscher än motor och transport. Samhället behöver personer som kan utföra service på maskiner, montera portar, reparera truckar, sälja biltillbehör över disk etc.

Samhället är beroende av snabba och effektiva transportsystem. Men bilismen har också negativa konsekvenser, bl.a. skadar avgasutsläppen miljön. Eleverna på fordonsprogrammet skall vara medvetna om att miljön är känslig och förberedas för att i sin yrkesutövning ta största möjliga miljöhänsyn.

Den som arbetar på en verkstad skall inte bara vara en duktig reparatör. Han skall dessutom ha kunskaper om hur och varför fel kan uppstå. Utbildningen ger eleverna tillfälle att träna förmågan att lösa problem och se samband mellan orsak och verkan.

Möten med kunder och uppdragsgivare förutsätter god förmåga att kommunicera, framför allt muntligt. Den som arbetar med service måste till exempel kunna förklara komplicerade tekniska sammanhang så att kunden förstår.

Språkkunskaper är viktiga av flera skäl. Alla verkstadshandböcker är inte översatta till svenska och informationsmaterial är ofta bara tillgängligt på engelska. Transportuppdrag utanför landets gränser kräver också förmåga att kommunicera på andra språk än svenska. För att möta behovet av språkkunskaper finns det möjlighet att välja kurser i moderna språk bland fordonsprogrammets valbara kurser. För att vara behörig till kursen Internationella godstransporter i ämnet transportteknik måste eleven ha läst ett modernt språk – tyska.

Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher fordonsprogrammet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade.

Samverkan med arbetslivet

Utbildningen i skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen utgör tillsammans en helhet som motsvarar programmets mål. På fordonsprogrammet omfattar APU minst 15 veckor.

Den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Elevens erfarenhet från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från insidan lär sig eleven något om hur miljön kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Det kan också bli lättare att göra sitt yrkesval. APU ger en möjlighet att jämföra verkligheten med det man lärt sig i klassrummet. För somliga elever blir APU en språngbräda ut i yrkeslivet, t.ex. genom att kontakter skapas.

Eleven som kommer till sin APU-plats ska veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste handledaren på arbetsplatsen vara klar över vilken roll APU spelar i utbildningen och vad eleven ska få ut av tiden i arbetslivet. Fungerande APU förutsätter en dialog mellan skola och arbetsliv. Samverkan kan se ut på olika sätt, exempelvis genom yrkesråd eller programråd. Det väsentliga är att företrädare för arbetslivet får tid och tillfälle att diskutera den arbetsplatsförlagda utbildningens mål och utformning tillsammans med lärar- och elevrepresentanter. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För både elever och handledare är det viktigt att läraren besöker APU-platsen för att på olika sätt ge sitt stöd.