"Fortsatt goda möjligheter till lokala anpassningar"

På Skolverkets gymnasieenhet pågår ett intensivt arbete. Nyligen fastställde Skolverket vilka ämnen och kurser som får erbjudas som programfördjupning i respektive program i den nya gymnasieskolan. Senast den sista oktober ska Skolverket fatta beslut om cirka 500 ansökningar från kommunala och fristående skolor om särskilda varianter, avvikelser från den nationella programstrukturen.

Plocka in önskemål

I arbetet med programfördjupningarna har Skolverket, förutom synpunkter från experter, skolor och arbetslivet, under hösten även tittat på ansökningarna om särskilda varianter.
- I den mån det har varit möjligt har vi försökt plocka in önskemål om kursavvikelser i det ordinarie systemet. Det kommer att påverka innehållet i programfördjupningen ganska mycket, säger Jan Sydhoff.

Nödvändig uppstramning

Friutrymmet inom dagens gymnasieskola har lett till att antalet specialutformade program ökat kraftigt, liksom lokala inriktningar och kurser.
- Det gamla systemet har nu så många varianter att det inte går att överblicka alla valalternativ. Eleverna har en föreställning om vad utbildningen borde innehålla, men inga garantier att de får det, säger Jan Sydhoff.
- Det är heller inte möjligt att kontrollera kvaliteten i alla dessa delar och vi vet från utvärderingar att det sviktar väsentligt på sina håll. Den uppstramning vi nu gör är därför helt nödvändig.

Tydligare ramar

I den nya gymnasieskolan försvinner möjligheten med lokalt beslutade kurser och specialutformade program. De avvikelser som godkänns genom särskilda varianter kvalitetssäkras av Skolverket. De tydligare ramarna blir en styrka för den lokala utbildningsanordnaren, menar Jan Sydhoff:
- Om du vet vad som får förekomma och utnyttjar hela ditt friutrymme, vet du också att det är kvalitetssäkrat av högskolor och arbetsliv och vågar därmed kanske ta ut svängarna mer än idag, säger Jan Sydhoff.

Vinkla innehåll

För att behålla ett flexibelt system har den nya gymnasieskolan utökats från 17 till 18 program och de nationella inriktningarna byggts ut från 38 till 60.
- Flexibiliteten finns på flera nivåer. På ämnesnivå finns möjlighet att vinkla innehållet på olika sätt, i exempelvis psykologi mer mot kris- eller idrottspsykologi, medan skolor med internationell profil eller liknande som idag har särskilda ämnen kan profilera inom ramen för samhällskunskap eller historia, säger Jan Sydhoff.

Goda förutsättningar

Förutsättningarna för lokala anpassningar kommer därmed även fortsättningsvis att vara väldigt goda, understryker Jan Sydhoff. Inför Skolverkets beslut om särskilda varianter konstaterar han att många av utbildningarna går att genomföra inom ramarna för de nationella programmen.
- Det kommer att vara väldigt få skolor som inte kan fortsätta att bedriva en utbildning av ungefär samma karaktär. Men självklart ska de reformeras liksom resten av skolsystemet, så helt oberörda går de inte igenom reformen.

Avslag för hybridprogram

En del ansökningar är svårare att ta ställning till medan det i andra fall är uppenbart att ansökningarna inte ryms inom det nya systemet och där kommer Skolverket att ge avslag.
- I de fall där ansökningen rör ett hybridprogram, en blandning av högskoleförberedande program och yrkesprogram, blir det inte möjligt att fortsätta, eftersom reformen så tydligt gör en uppdelning mellan dessa.

Nytänkande krävs

Jan Sydhoff tror att en del skolor kommer att uppleva ett avslag hårdare än vad de egentligen behöver.
- För vissa skolor krävs en anpassning och ett nytänkande. Men det är inte alltid negativt utan kan medföra något gott. Allt kan ju inte fortsätta som idag, tanken med en reform är ju det omvända, säger Jan Sydhoff och avslutar:
- Som vi ser det idag kommer ingen skola att behöva lägga ner. Skolor står inte och faller med ett besked om särskilda varianter.

Text: Helena Norman