Var tionde byter gymnasieprogram

Orsakerna till varför elever vill byta program eller skola är många och komplexa. Det kan till exempel handla om ett svåröverskådligt utbud av utbildningar, otillräcklig vägledning, eller att eleven vill påbörja en utbildning för att pröva om den passar.
- I tidigare studier har vi även sett att elever ibland erbjuds att byta program istället för att få stöd på det program där de går, säger Charlotte Mannerfelt.

Många byter program och skola

Skolverkets studie ”Gymnasieelevers byten av program och skolor” visar att mer än var tionde elev byter program under de första två åren. Det faktiska antalet byten är dock fler än studien visar eftersom Statistiska centralbyråns insamling inte fångar de byten som sker från terminsstart fram till 15 oktober. Det kan handla om många elever som byter i början på den första terminen.
- ”Silly season” var den liknelse en kommunföreträdare gav med hänvisning till idrottens mellansäsong då många spelare byter lag, berättar Charlotte Mannerfelt.

Att elever byter program och skola är lika vanligt i storstaden som på mindre orter. På mindre kommuner handlar byten ofta om hemvändande elever. De har påbörjat sin utbildning i en annan kommun men vill återvända hem.
- Det här är en utmaning för många mindre kommuner. De måste vara beredda på att ta emot hemvändare samtidigt som verksamheten ska anpassas till ett vikande elevunderlag, säger Charlotte Mannerfelt.

Ökade kostnader för kommunen

Många kommuner upplever att byten gör det svårare att planera skolverksamheten och att kostnaderna ökar. Kommuner hanterar bytare på olika sätt. Ett exempel är att låta eleven gå kvar på det gamla programmet en kortare tid och dessutom genomföra ett samtal med en yrkes- och studievägledare innan bytet får ske. Andra kommuner har låtit eleven gå på Individuella programmet fram till start av nästa läsår för att eleven inte ska missa moment i början på utbildningen.
- Den nya skollagen tillåter bara i undantagsfall denna form av förlängning av studierna, förklarar Charlotte Mannerfelt.

Mål att minska antal byten

Ett sätt att minska antalet byten är att förbättra studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Förutom information om arbetslivet behöver eleven också självkännedom för att kunna göra ett väl övervägt val till gymnasieskolan. Det är ett uppdrag för hela skolan att hjälpa eleverna  till kunskap om sig själva och om alternativen för studier och arbete, menar Charlotte Mannerfelt
- Självkännedom är inget som dyker upp på en kvart med en studievägledare i nian, säger Charlotte Mannerfelt och påpekar att elevers rätt till vägledning skrivits fram tydligare i nya skollagen. 

Hemkommunen har ansvar

Elevernas hemkommuner har ansvaret för att ungdomarna får sin gymnasieutbildning. Numera har kommuner och skolhuvudmän en skyldighet att rapportera direkt till elevens hemkommun när eleven påbörjar eller avbryter sina studier.
- Det finns elever som riskerar att falla ur systemet och genom rapporteringsskyldigheten får hemkommunen kunskap om någon elev behöver extra insatser, säger Charlotte Mannerfelt.

Det skiljer sig mellan olika kommuner hur stor andel av en årskull som gör byten. Om en stor del av kommunens resurser går till omstarter för elever, blir det mindre till gymnasiet generellt och det kan i slutändan drabba alla elever, menar Charlotte Mannerfelt.
 - Det krävs god vägledning innan, stöd på det program eleven går på och en bra hantering av de byten på gymnasiet som ändå sker, avslutar Charlotte Mannerfelt.

Text: Annika Mellberg
Bild: Michael McLane