Vad styr verksamheten?

Alla kommuner är enligt lag skyldiga att erbjuda alla elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning.

Skollagen beslutas av riksdagen. Den innehåller allmänna bestämmelser för alla skolformer och frågor om elevens rätt till utbildning.

Gymnasieförordningen beslutas av regeringen och är mer detaljerad än lagen.

Läroplanen beslutas av regeringen. Läroplanen anger vad gymnasieskolan har för uppgifter, övergripande mål, samt de värden som ska ligga till grund för undervisningen. Läroplanen för gymnasieskolan och vuxenutbildningen är uppdelad på följande huvudområden:

• Kunskaper
• Normer och värden
• Elevernas ansvar och inflytande
• Utbildningsval
• Bedömning och betyg
• Rektors ansvar

Riksdagen beslutar om vilka program och vilka gymnasiegemensamma ämnen som ska finnas.

Regeringen fastställer examensmål för varje nationellt program i gymnasieskolan. Examensmålet anger syftet och målet med utbildningen.

Skolverket fattar beslut om ämnesplaner. Ämnesplanerna anger målen och det centrala innehållet för undervisningen i varje enskilt ämne och kurs.

Gymnasieförordningen

Den 1 februari 2011 trädde en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039) i kraft. Förordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2011 och senare.

För utbildningar som började före den 1 juli 2011 gäller den gamla gymnasieförordningen. En nyhet är att gymnasieförordningen nu även gäller för fristående skolor och gymnasiesärskolan. En annan nyhet är att introduktionsprogrammen fått ett eget kapitel. I förordningen finns också övergångsbestämmelser som bland annat reglerar hanteringen av elever som har haft ett studieavbrott från det gamla systemet.

Förordningen är indelad i 15 kapitel i delvis ny ordning jämfört med den gamla förordningen. Flera paragrafer har tagits bort eftersom dessa frågor istället regleras i den nya skollagen (SFS 2010:800)