Behörighet i många ämnen och årskurser
I slutet av 2011 fick de första lärarna och förskolelärarna sina legitimationer. En del reagerade över att de inte kände igen vissa av de behörigheter som visade sig ingå.
Lärarutbildningarna har sett olika ut genom åren. Vissa tider har avsikten med utbildningen varit att ge en bred behörighet. I andra tider har den omfattat färre ämnen och varit inriktad på djup inom dessa. Ibland kan flera ämnen ha ingått under ett gemensamt namn i utbildningen som inte motsvarar samma benämning som de har idag. Ett exempel är de tidigare orienteringsämnena (OÄ) som numera är uppdelade i NO och SO.
Exemensbeviset avgör behörigheten
- När Skolverket bedömer vilken behörighet som ska ingå i legitimationen utgår vi från examensbeviset och intentionen med utbildningen vid den tid som den genomfördes, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket.
I praktiken innebär det att en lärare med mellanstadielärarexamen från exempelvis 1980-talet får behörighet i hela 14 ämnen. Ofta får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Det gäller även om läraren aldrig undervisat i ämnet eller på den nivån.
Bedömer inte den praktiska erfarenheten
Skolverkets bedömning styrs av behörighetsförordningen och utgår helt från den dokumenterade utbildningen.
- Skolverket kan och ska inte bedöma lärarens praktiska erfarenhet, säger Pia-Lotta Sahlström. Vårt uppdrag är att utfärda en legitimation som anger vilken behörighet läraren har enligt sitt examensbevis. Lärare och ansvarig rektor behöver sedan ha en dialog om vilken behörighet läraren har och om det stämmer överens med den faktiska kompetensen.
Text: Jenny Ljung
Bild: Thomas Henrikson
Fler alternativ
